Satsa på skolan

I en artikel i Katrineholms-Kuriren, "Satsa på lärarkompetensen", läser vi  om hur Magnus Esko från Folkpartiet ser på situationen som svensk skola befinner sig i. Han skriver:

Publicerad Av

"PISA jämför resultaten i 65 länder, och bekräftar Sveriges negativa trend som vi sett i andra internationella undersökningar: Under 2000-talet har det skett en försämring av svenska elevers kunskaper. Det här är förstås oerhört allvarligt, samtidigt kommer det inte som någon överraskning. Faktum är att jag skulle bli förvånad om inte svenska elevers resultat fortsatte sjunka även till nästa PISA-undersökning, om tre år. Att vända resultat i skolan tar nämligen tid."

Och de som ska vända skolan är givetvis lärarna. Esko skriver:

"Lärarkompetensen är en viktig faktor att lyfta fram särskilt, som är helt avgörande för elevernas resultat. Vi inför bland annat en helt ny lärarutbildning från och med 2011, vi återinför speciallärarna och satsar på ett nytt system med lärarlegitimation. Dessutom skärps och förtydligas kunskapskraven, vi inför nya läroplaner, och genomför särskilda satsningar på både matte, teknik, NO, läsning och skrivning."

Magnus Esko påpekar också att man måste fokusera mer på själva undervisningen, alltså det som sker i klassrummet:

"Det finns undersökningar som pekar på att det i Sverige gått väldigt långt vad gäller egen undervisning, där eleven i hög grad själv ansvarar för kunskapsinhämtningen. Detta fungerar kanske bra för de mest ansvarskännande eleverna, men inte för alla. Det kan vara en orsak till att skillnaderna i resultat för elever med olika socioekonomisk bakgrund ökar i Sverige. Vi har inte svaren ännu, men jag tror att det är en diskussion som måste föras framöver."

Och i en artikel i Hallandsposten går den socialdemokratiska riksdagsledamoten Hans Hoff från Falkenberg ut med två partikamrater och riksdagsledamöter och skriver om skolans utmaningar från sitt perspektiv i "Ingen julklapp till lärarnalänk till annan webbplats". De skriver:

"Svensk skola befinner sig i ett mycket allvarligt läge. I våras gick 14000 elever ut nian utan godkänt betyg isvenska, engelska eller matematik. Det är den högsta andelen sedan 1998, då nuvarande betygssystem infördes. Den senaste internationella Pisa-undersökningen visar att våra elever halkat efter på en rad områden och att Sverige inte längre är ett land där skolan klarar av att kompensera elever från studieovana hem. Tvärtom är vi numera ett av de sämsta på detta. Den ökande skolsegregationen är ett faktum."

Skribenterna lyfter fram lärarna som en självlar nyckelfaktor för att höja elevernas kunskaper.

"Men då måste vi se till att lärarna får reella möjligheter att utveckla dessa och inte drunknar i administrativa uppgifter eller saknar specialister att sätta in för att stötta de elever som behöver det mest. En lämplig julklapp till landets lärare och en bra start på en satsning för förbättrade skolresultat hade därför varit att stärka deras ställning och status och förbättra deras arbetsvillkor."

Bland annat föreslår man att lämplighetstest bör införas vid antagningen till lärarutbildningarna och att lärare och lärarlag som uppnår resultat bör premieras. Dessutom:

"Det handlar också om mer av forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete iklassrummen, fler karriärtjänster och möjligheter att omskola sig till andra yrken för dem som tappat sugen. Lärarlegitimationen med sitt prövoår är, om det utformas rätt, är ett steg i arbetet. Men det räcker inte. Vi måste fortsätta investera i fortbildning och behörighetsgivande utbildningar. Lärarlyftet bör utvärderas och utvecklas. Slutligen handlar det även om resurser som ger kommunerna förutsättningar att minska klasstorlekarna och höja lärarnas löner."

De skriver vidare att det krävs ordentligt med resurser för investeringar i skolan.

"Pengar skulle öronmärkas för fler och bättre lärare och mindre klasser. Ingen kan påstå att det är ointressant för lärarnas pedagogiska möjligheter om det är 31 eller 23 elever iklassrummet."

Det intressanta med dessa artiklar är att de visar på en stor enighet om att det behövs stora satsningar på skolan. Om denna inställning också leder till verkliga satsningar såväl på lokal kommunal nivå, som i rikspolitiken, återstår att se.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla