Svensk pedagogisk forskning

Bloggen läser ofta en kollega i bloggosfären, Johan Kants blogglänk till annan webbplats. Det är "en blogg om skola, inlärning, betyg, läsning, skolpolitik, elever, lärarstudenter och allt annat som angår en lärare idag". Och den är verkligen värd att läsa för den som är intresserad av skola och utbildningsfrågor.

Publicerad Av

Idag läser vi med stort intresse del två i den välkomna granskningen av den pedagogiska forskningen som bedrivs i Sverige, Pedagogiskt nätverk del 2: Scherp 1länk till annan webbplats.

Johan Kant går, just pedagogiskt, igenom hur vissa forskares önskan om en skola med fri forskning byggd på motiverade elever som tar eget ansvar skulle höja resultaten. Vi har sett hur det i själva verket blev tvärtom. Tala om missriktad välvilja.

För den som har läst Gunnar Ohrlanderslänk till annan webbplats beundransvärda bok "Den gudarna älskar – om konsten att överleva som lärarelänk till annan webbplats" känns mycket igen.

Ohrlander skrev bland annat:
"Under de senaste trettio åren har inte en enda pedagogisk metod som lanserats varit baserad på att fler barn lär sig mer om man gör just på det viset. Det har inneburit att många av de pedagogiker som förts in i svensk grundskola varit förödande."

Till de metoder - och pedagoger - som såväl Ohrlander som Kant ifrågasätter hör Hans-Åke Scherp (som är docent i pedagogik vid Karlstads Universitet) och hans problembaserat lärande eller problembaserad skolutveckling.

Scherp kan beskrivas som tillhörande det etablissemang som har ett mycket stort ansvar för de problem som skolan har i dag. Han har länge varit vapendragare åt professor Mats Ekholm på Karlstads Universitet. Just den Ekholm som menar det viktigaste som kan göras för att förbättra skolan är att göra upp med två över tusen års kulturhistoria och Platons kunskapssyn, som ska slängas överbord.

Med sådana forskare är det kanske inte konstigt att svensk skola har problem ... Förutom kommunaliseringen och avprofessionaliseringen av läraryrket på 1990-talet. 

Läs också Kants tidigare inlägg Pedagogiskt nätverk del 1länk till annan webbplats.

Men betänk dessförinnan återigen vad Gunnar Ohrlander skrev:

"Under de senaste trettio åren har inte en enda pedagogisk metod som lanserats varit baserad på att fler barn lär sig mer om man gör just på det viset."

Man kan önska att forskning inom skolans område ska prioriteras. Och att den stora kunskapsbank av beprövad erfarenhet som generationer av lärare besitter tas till vara. Forskning om skola måstes kännas relevant för dem som är i klassrummen, lärarna. Så tycks det verkligen inte varit.

Läs gärna Lärarnas Riksförbunds "Stärk läraryrkets vetenskapliga bas" med krav och idéer för vad förbundet tycker behöver göras för att stärka läraryrkets vetenskapliga bas och därmed lärarnas kompetens.

Och fortsätt följa Kants kartläggning av de pedagogiska nätverken ...


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla