Var finns motsättningen?

En nypublicerad artikel handlar om att elever studerar bäst med prov som morot och piska. Texten publicerades förra helgen (23/1-11). Där berättas det om två psykologer vid Purdueuniversitetet i USA som jämfört och redovisat olika inlärningsmetoder i senaste numret av tidskriften Science:

Publicerad Av

”De testade ett hundratal collegestudenter som fick lära in några moment i biologi, till exempel skillnaden på olika typer av muskler och hur matsmältninssystemet fungerar. En grupp fick bara sitta och läsa vid ett enda långt tillfälle. En annan grupp fick läsa sammanlagt lika länge, men uppdelat på fyra kortare tillfällen. En tredje grupp fick först läsa en stund. Sedan fick de ägna resten av tiden åt att rikta en så kallad konceptkarta – ett diagram där man med bubblor och rutor försöker åskådliggöra hur saker och ting hänger ihop. Denna teknik påminner om så kallad mind-mapping och omhuldas av en del pedagoger. Den fjärde och sista gruppen fick först läsa en kort stund. Sedan fick de skriva ner vad de kunde komma ihåg på ett papper. Utan att titta i boken! Därefter fick de läsa en stund till, och sedan åter skriva ner vad de lärt sig. Alla fyra grupperna höll på sammanlagt precis lika lång tid”. 

Resultaten visar att den grupp som fick skriva ner vad de lärt sig visade överlägset bästa resultat. Och DN:s vetenskapsreporter Karin Bojs konstaterar:

"Prov är kanske inte så kul, men de etsar fast kunskapen i hjärnan."

 Johan Kant tar i sitt blogginlägglänk till annan webbplats  idag upp artikeln. Han skriver:

"Men vad är det för speciellt med detta? Egentligen inget speciellt alls, så här jobbar nog väldigt många lärare. Men sällan eller aldrig kommer det fram i debatten. Det som händer när eleverna skriver är att de sätter ord på eget tänkande. Det är lite komplicerat att ställa rätt frågor, det krävs en hel del träning, men om läraren ställer frågor som ställer krav på eget tänkande och eleverna får jobba med att skriva, blir skrivandet ett medel för att sätta ord på tänkandet. Skriva ett sätt att tänka!
Detta arbetssätt har ännu en fördel, den motverkar atomism (ytinlärning). I och med att eleverna får jobba med eget tänkande, sätta ord på det de lär sig, ställs det krav på förståelse. Det innebär att holism (djupinlärning) förutsätts, vilket resulterar i att eleverna får en förmåga att komma ihåg den kunskap de lär sig. Det blir med andra ord inte mekanisk inlärning."

Holism och djupinlärning nås alltså genom traditionellt råplugg. Man kan inte lära sig sammanhang utan delarna och givetvis tvärtom. Tänk om den insikten var mer spridd inom det pedagogiska etablissemang som talar om "hotivation" och tycks bekämpa den traditionella katederundervisningen?


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla