Vilken bild av skolan är sann?

Läs om två helt olika bilder av skolan. En bild får vi i en intervju med utbildningsminister Jan Björklund i Sydsvenskan. En annan bild får vi i en debattartikel av Bosse Gustafsson som försvarar obehörigas rätt att undervisa i skolan. Frågan är hur länge den maktfullkomlige läraren från filmen “Hets” ska få fortsätta påverka synen på skolan och dagens skolpolitik?

Publicerad Av

Vilken bild av skolan ska styra? Vilken bild är sann? Det är en aktuell fråga som är värd att fundera över.
Just idag kan vi läsa om två helt olika bilder av skolan. En bild får vi i en intervju med utbildningsminister Jan Björklund i Sydsvenskan, ”Min uppväxt har absolut präglat min syn på skolan”.

Där berättar utbildningsministern om sina erfarenheter av grundskolan:

”Min uppväxt har absolut präglat min syn på skolan. Jag hade inte suttit här som utbildningsminister idag om det inte funnits lärare som hade väldigt höga krav. Min högstadielärare i svenska, Maj-Lis, är en sån där eldsjäl som lärde generationer av textilarbetarungar att läsa böcker, som möjliggjorde detta.”

I artikeln utvecklar Jan Björklund sin syn på skolan och bland annat säger han vilken av alla reformer i den nya skollagen han tycker varit mest nödvändig:

“Satsningen på lågstadiet. Lågstadiet är skolans viktigaste del, när ungarna lär sig läsa och skriva och räkne­sätten. Gör man inte det så funkar det inte sen. Nu får vi tydliga mål vad man ska nå de första tre åren, det har aldrig funnits innan. Då jobbar man systematiskt och metodiskt mot dem och sedan bockar man av att man har nått dem. Innan har eleverna skickats vidare oavsett om de kan läsa eller inte.”

En helt annan bild av skolan får vi i en debattartikel på Newsmill av journalisten, författaren och medielärare Bosse Gustafsson. Ja, lärare, förresten. Gustafsson gör en stor poäng av att han är obehörig och alltså inte utbildad för yrket han utövat. I stort är han en försvarare av obehörigas rätt att undervisa i skolan. 

Och det är en lite sarkastisk eller kanske bitter, debattartikel han skrivit, “Tiden är över då Kung Lärare kunde härska från katedertronen”. Gustafsson, som också skrivit reportageboken "Fy fan va vi e bra", om sina åtta år i skolans värld, skriver så här om 1960-talets skola:

“Vi satt lugna och fina vid skolbänken; vi öppnade inte käften så länge läraren inte beordrade oss och pekade med hela handen. Hårluggning eller rapp med pekpinnen gjorde många av oss stumma.”

Alltså en helt annan bild än den Björklund minns. Gustafsson skriver vidare:

“Det som idag lite gulligt kallas ordning och reda var ofta fysisk och psykisk misshandel som för många fick konsekvenser långt fram i livet. Jag missade tydligen att vi egentligen gick i en gedigen kunskapsskola, en skola värd att hylla nu 2011. Och visst lärde vi oss att rabbla både multiplikationstabellen och psalmer utantill.”

Är det två så olika bilder som står mot varandra så vill man ju gärna veta vilken bild som är sann för de flesta. Ingen skulle idag acceptera den skola som Gustafsson beskriver. Denna polarisering har också mycket litet stöd bland allmänheten.

Flera kommentarer till Gustafssons artikel tar tydligt avstånd från försöken att försvara en skola som inte har fokus på kunskap:

“Jag fattar överhuvudtaget inte denna diskussion. Som vanligt är det "fenotyper" av olika sort som krigar om att just deras uppfattning är den rätta sanningen.”

Just denna skribent, som beskriver sig som ”kreativ civilingenjör” skriver också:

“Vad är det som behövs för att kreativt skapa världens bästa vindkraftverk.
1) En fruktansvärt massa kunskap i fysik, naturvetenskap, matematik, data, teknik, meteorologi, akustik, mm.
2) En kreativ personlighet.
3) Lust.
Punkten 1) kräver råplugg, katederundervisning, råplugg, labbar, tester gärna i Luthersk anda.
Punkten 2 och 3 kan skolan bekräfta och öva genom att anordna projekt, grupparbeten, labbar, möte med verkligheten, tävlingar mm.
Skall det vara så jävla svårt att fatta att det behövs både och.”

Man kan slutligen fråga sig om den maktfullkomliga läraren från filmen “Hets” verkligen ska få fortsätta påverka dagens skolpolitik? Det är väntat att flera ifrågasätter den bild av repression och våld från lärare.

Eller som de står i en annan kommentar:

“Har Bosse verkligen sett detta eller upplevt detta eller nämner han bara något som är en myt?”
Det vore intressant att ta del av vad du som läsare har för bild av skolan, då och nu? Skriv gärna!


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla