Profiklasser i högstadiet

Bra med satsning på teoretiskt begåvade elever, men det finns också ett behov att satsa på välutbildade lärare för alla. Svensk skola behöver satsa på såväl bredd och bas som djup och spets.

Publicerad Av

Igår kunde vi läsa i Svenska Dagbladet att ”Spetsklasser införs på högstadiet 2012länk till annan webbplats”.
Nästa höst kan 300 tolvåringar börja i särskilda profilklasser. Då startar de första spetsutbildningarna för högstadieelever, sedan regeringen antagit en ny förordning. Förordningen öppnar för försöksverksamhet med riksrekryterade så kallade elitklasser för elever i årskurs 7 till 9.

Lärarnas Riksförbund vill att skolorna satsar på teoretiska ämnen. Läs i Aftonbladetlänk till annan webbplats vad Metta Fjelkner sa förra året då förslag på spetsutbildningarna diskuterades. 

Hon påminde då om att det är välkänt att studiehuvuden hålls tillbaka av det svenska skolsystemet. Musiker och idrottare belönas och lyfts fram. Däremot glöms teoretiker bort.

”Vi i Sverige tar tyvärr inte hand om alla begåvningar. Det är ett faktum att det finns elever som ligger långt fram och sitter färdiga på lektionerna”, sa Metta Fjelkner och menade att en Zlatan Ibrahimovic i behövs också i mattesalen.

”Släpp fram alla förmågor, släpp fram matematikens Zlatan.”

Likvärdighet viktigt

Men dock är det osäkert om just elitklasser är den rätta vägen. Metta Fjelkner frågade sig: ”Varför kan man inte satsa på de här eleverna i den skolan de redan befinner sig.”

Det som behövs är en fortsatt och fördjupad satsning på välutbildade och kunniga lärare. Därför behövs mer och framförallt rätt resurser till skolan och lärarna. Det behövs både bredd och bas med djup och spets.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla