Bra summering av katederdebatten

Katederdebatten ledde till att alla förklarade att det behövs mer strukturerad undervisning. Och att ljuset ska riktas mot de som försöker få det till att resurser inte är viktiga för resultaten som SKL. Det var ändå roligt att se lärare och andra debattera skolan på ett engagerat vis.

Publicerad Av

För några veckor sedan utbröt en ganska animerad debatt då utbildningsminister Jan Björklund lyfte fram katederundervisningen i en debattartikel som berättade det glädjande faktum att elever skulle ha rätt till mer lärarledd undervisning.

Den som minns hur kommuner på 90-talet försökte etablera lärarlösa lektioner som term tycker kanske att den efterföljande debatten och kritiken var befängd. Hur kan man invända mot att en skol- och utbildningsminister vill se att lärare leder och undervisar eleverna?

Och även om ministern själv talade väl om det som kallas för katederundervisning, som visat sig ha stark förankring både hos elever och lärare som en bra metod, kan man tycka att debatten blev lite ... huvudlös. Här invändes mot att ministern lade sig i HUR:et (antagligen modern skolska, eller pedagogska, för en metodikdiskussion) i skolans arbete.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner valde att se välvilligt på att lärarrollen och även katederundervisningen uppgraderades efter att under många år varit nedvärderad och satt i skuggan av filmen Hets och av inriktning på ”skolutveckling” utan fokus på resultaten.

Nu läser vi ett mycket bra blogginlägg av gymnasieläraren Jan Lenander, ”Varför blev katederundervisning så hett?länk till annan webbplats” som summerar och analyserar katederdebatten.
Låt oss bara citera ett viktigt avsnitt i blogginlägget:

”Det är inte nog med att genomgångar är särklassigt effektivaste sätt att förklara något om man tar utgångspunkten begränsad lärartid, det är också så att genomgångar är något som verkligen avslöjar behovet av ämneskompetens. Jag har träffat på många elever som verkligen tycker att genomgångar är den särklassigt bästa delen av undervisningen men det hänger förstås alltid ihop med en engagerad lärare med djup ämneskompetens. Jag hyser förståelse för de som tycker att ekonomiska begränsningar kring undervisningsformer känns svårt och jag kan även ha viss förståelse för att det är svårt att ta till sig att lärare behöver ha en ämneskompetens som kanske inte är alla förunnat att uppnå. Jag välkomnar dock debatten för vi måste ha de effektivaste lärarna och undervisningsformerna när skolans budget inte kommer att ökas genom ett trollslag.”

Jan Lenander var också en av de medverkande i Skolministeriets summering av den livliga, men numera något avsomnade, katederdebatten på Twitter. Den andra medverkande var grundskolläraren Anna Kaya.

Båda landade i att det stora problemet är att kommunerna inte vill satsa mer och tillräckliga resurser på skolan. Lärares arbetsbelastning och kraven på att lärare ska göra annat än undervisa och planera är ett stort problem.

Konstateras kan att katederdebatten ledde till att alla till slut förklarade att det behövs mer strukturerad undervisning. Och att ljuset ska riktas mot de som försöker få det till att resurser inte är viktiga för resultaten, som Sveriges Kommuner och Landsting ibland för fram.

Och en annan lärdom av katederdebatten kanske ska vara att vill man missförstå så gör man det.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla