Skolan fortsatt i fokus

Låg standard på den pedagogiska forskningen och för lågt sökandetryck till lärarhögskolorna. Två delförkaringar som förs fram till skolans problem i DN och Aftonbladet.

Publicerad Av

Det är mycket skola i debatten nu. Med all rätt. Idag läser vi intressanta ledare i såväl i Dagens Nyheterlänk till annan webbplats som i Aftonbladetlänk till annan webbplats om skolans problem.
I DN tar man upp en mer underliggande faktor som inte är oviktig för situationen i skolan, nämligen det faktum som påtalas ibland, att svensk pedagogisk forskning håller så låg standard. DN skriver att:
”krisen beror inte enbart på politiskt fattade beslut. Forskarna har också ett ansvar för att lärarnas viktiga uppdrag förändrats. Många av dem banade väg för att katedern försvann och undervisning blev ett fult ord.”

Och vidare:

”De svenska pedagogernas storhetstid inträffade under 1940- och 50-talen. Forskarna medverkade i de utredningar som föreslog de stora skolreformerna och bidrog därmed bland annat till att den nioåriga enhetsskolan inrättades. På den tiden kunde forskarna hjälpa politikerna att se längre.

Men under 1960- och 70-talen blev relationen med beslutsfattarna alltför intim. Forskningen inriktades på att ge handfasta råd om till exempel läroplanernas utformning. Det saknades utblickar och internationella jämförelser, vilket bidrog till att avskärma den pedagogiska forskningen från omvärlden. Om forskarna ägnat sig mer åt jämförande studier skulle kanske en del misstag ha kunnat undvikas.

Resultatet av den självvalda isoleringen har också blivit att svensk pedagogisk forskning inte kan hävda sig internationellt. Vid jämförelser och utvärderingar får många pedagogiska institutioner usla resultat. Det har i sin tur medfört att till exempel universiteten i Lund och Umeå har lagt ned pedagogik som självständigt ämne och i stället fört samman det med andra.”

I Aftonbladet läser vi om mer konkret skolpolitik:

”Jan Björklund har tagit en del välkomna initiativ: skärpta regler för friskolor, mer muskler åt Skolinspektionen, reformerad lärarutbildning. Att införa någon form av lärarlegitimation är inte heller fel. Men han har nu två uppgifter. Det ena är att han måste sluta ducka för de svåra frågorna: de negativa effekterna av den fria etableringsrätten, det fria skolvalet, av oseriösa friskolor och kommuner som inte klarar sitt uppdrag. Skolan måste bli mer jämlik igen.

Den andra är att snabbt få ordning på den viktigaste siffran i svensk skolpolitik. Och den handlar inte om betyg. Den är att antal sökande per plats på Lärarhögskolan, efter fyra år med Björklund, är rekord­usla 1,4. Så får det inte fortsätta.”


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla