Orsakerna till skolans problem

Det pågår en intensiv debatt om skolan, vilket får sägas vara väldigt välkommet. I dag väljer vi att titta lite närmare på två ledare i våra tyngsta och största dagstidningar. I DN försvaras friskolereformen och i Aftonbladet sågas det fria skolvalet, utan vilket det inte blivit någon friskolereform. Det är intressant att läsa dessa ledare jämte varandra. Båda kloka.

Publicerad Av

I DN:s huvudledare i dag, ”Inte friskolans fellänk till annan webbplats” läser vi att ”Den svenska skolans kris beror inte på friskolorna. Problemen sitter djupt och är orsakade av decenniers misshandel av skolan. Men glädjande nog finns också en bred förändringsvilja."

DN menar att det ”finns en faktor som i dag kan ge anledning till viss optimism om framtiden, och det är att skolan åter står i centrum av den politiska debatten. De massiva reaktionerna på Maciej Zarembas artikelserie i DN och Aftonbladets pågående granskning av skolan visar på ett engagemang och en debattvilja som är glädjande.”

DN beskriver vad skolan drabbats av:

"Besparingsivriga kommunalpolitiker kan dra ned på skoltimmar och högutbildade, dyra lärare för att sedan få pedagogisk legitimitet hos progressiva fackpedagoger, ohälsosamt influerade av det som illvilliga debattörer kallar flum."

Och man avslutar sin ledare klokt och förhoppningsfullt:

”Skolan behöver ökad styrning, mer resurser och bättre lärare. Om detta tycks både regeringen och Socialdemokraterna i dag helt överens. Se där en anledning att, med examenstiderna i antågande, fröjdas i ungdomens vår.”

I landets största tidning, kvällstidningen Aftonbladet, kunde vi igår läsa ledaren ”Klassamhället börjar i Björklunds b-skolalänk till annan webbplats”. Där påpekas att ”Sverige faller som en sten i de flesta kunskapsmätningar och enligt Skolverket lever vi nu i ett land där både de genomsnittliga resultaten och utbildningens likvärdighet sjunker.”

Ledaren understryker att: ”Elevers försämrade resultat beror på att segregationen och klassklyftorna mellan skolorna ökar. Forskarna och Skolverket talar om en skola där elevers betyg i allt högre grad påverkas av det sociala arvet.”

Aftonbladet menar att tidningens uppmärksammade skolgranskninglänk till annan webbplats om hur landet som en gång hade världens bästa och mest jämlika skola fått a- och b-skolor landar i att orsaken är just det fria skolvalet.

”Motiverade elever från studievana och resursstarka hem samlas i a-skolor där man ägnar sig åt problemlösning och förståelse. När en skola förlorar sina välmotiverade och resursstarka elever blir undervisningen mer torftig. Eleverna som blir kvar i b-skolorna ägnar i stället lektionstid åt att reproducera enkla fakta.
De framtida konsekvenserna vågar man knappt tänka på.”

Aftonbladets ledare avslutar också klokt:

”I stället för att föra en politik där man ser till att alla skolor är lika bra konserveras ett system där fattiga skiljs från rika, högutbildade från ­lågutbildade, svenskar från invandrare.”

Hur hittar man ett sätt att förena dessa två ledarsidors ståndpunkter? Kanske står de inte så långt från varandra som man kan tro?


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla