Mediebilden om skolan

Under Almedalsveckan diskuterades mediebilden om skolan. Alltfler aktörer har kommit fram i den heta och livliga skoldebatten.

Publicerad Av

Debatten om skolan lyftes fram under seminariet "Skola i fritt fall" - vem bestämmer mediebilden?” som arrangerades av Nyhetsbyrån TT och medieanalysföretaget Retriever på onsdagen i Almedalen.

Under seminariet lyftes vilka aktörer som driver skoldebatten och vilka är det som beläggs med skulden när skolan påstås vara i dåligt skick? Radio- och tv-profilen Erik Blix ledde paneldebatten med politiker, skolfolk och journalister.

Det visade att lärarfacken av förklarliga skäl är viktiga aktörer i skoldebatten under de två perioder som granskats; sensommaren/hösten 2008 och våren 2011. Samtidigt har fler aktörer kommit till tals i debatten. Särskilt friskolorna har tagit plats och förekommer i större utsträckning 2011 jämfört med 2008.

Mediadebatten om skolan idag är inte riktigt så som Aftonbladets chefredaktör, Jan Helin, sa:

"Först kommer Jan Björklund, sedan kommer ingenting och ingenting. Sedan kommer Metta Fjelkner..."

Just Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund (Saco), var nöjd med att många samhällsaktörer nu diskuterar skolan.

”Jag tycker det är bra att andra också för debatten framåt.”

Eva-Lis Sirén ordförande för Lärarförbundet, Lf (TCO:s lärarfack), gillade att diskussionerna mer än tidigare börjat handla om internationella jämförelser.

”Då får vi en framåtriktad debatt som handlar om lösningar.”

Mikael Damberg, Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor, tyckte att skoldebatten tidigare drevs av negativa problemformuleringar som satts av utbildningsminister Jan Björklund, Folkpartiet (FP).

”Men nu tycker jag att det är en mycket mera mångfacetterad bild.”

Helene Odenjung, Folkpartiets kommunalråd i Göteborg, tyckte dock att medierna förenklat Björklunds uttalanden och pekar även på bättre villkor för lärarna och en likvärdig skola.

”Det är ju precis det som Jan Björklund i flera år har pratat om.”

Alla var eniga om att granskningar som Aftonbladets artikelserie som först kallades ”Skolraset” och sedan ”Världens bästa skola?” och ”Skolgranskningen” och som byggde på interaktivitet med lärare, föräldrar, elever och läsare, har varit mycket viktig för att lyfta debatten. Granskningen gjorde också att enskilda lärare hördes alltmer i debatten.

Skolgranskningen har bidragit till att öka mängden aktörer i debatten och Aftonbladets chefredaktör Jan Helin lovade att tidningen ska jobba mer på detta sätt, där läsarna blev en aktiv part för att skapa artiklarna och hitta vad som skulle uppmärksammas.

Ut Retrievers undersökning:
Aktörer som får komma till tals i skoldebatten, mätt i andel av medieinnehåll, i procent:

Aktör                                2008/2011
Rikspolitiker                      12/16 
Fackförbund                      14/15 
Friskolor                             3/14 
Journalister                        15/12 
Kommunpolitiker             16/11 
Privatpersoner                   3/8  
Skolverket                          4/5  
Övriga                                 11/5  
Forskare                              7/5  
Kommunala skolor           9/4  
Elever                                  4/3  
Skolinspektionen               2/2


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla