Svar på tal

Ibland behöver debattörer och opinionsbildare som kan sitta i väl skyddade redaktionsrum möta svar från verkligheten. Idag läser vi ett utmärkt sådant svar eller debattinlägg från två gymnasielärare, Sven Järgenstedt och Daniel Barker.

Publicerad Av

I "Lärare undervisar gärna mer mot högre lönlänk till annan webbplats" replikerar de på en krönika av Dagens Samhälles chefredaktör Mats Edman som i "Lärarnas lönekrav kostar 39 miljarder", i korthet menar de att lärarnas lönekrav är orealistiska och att lärarfacken inte vill följa med i utvecklingen. Och därtill att friskolor är ett föredöme för skolutveckling.

I sin debattartikel skriver de två gymnasielärarna:

"I Dagens samhälle nr 6/2012 raljerar chefredaktör Mats Edman i en krönika över lärarnas lönekrav. Han insinuerar att lärarna i årets lönerörelse gått ut med kravet på 10 000 kronor mer i lön, trots att den siffran inte alls finns nämnt i något yrkande. Att det sedan är ett långsiktigt krav som Lärarnas Riksförbund sedan ett par år driver (och numera även Lärarförbundet) är en annan sak.

Hur ska då lärarna få upp sina löner enligt Mats Edman? Jo, de ska undervisa mer och helst ska kommunerna säga upp 40 000 lärare. Vad säger man om det? Som lärare: Ja tack! Men vad säger alla andra?

Visst kan man för det första som Mats Edman jämföra med en del friskolor. Han tar Kunskapsskolan som ett exempel på en skola som har lägre lärartäthet än den kommunala skolan, enligt egen statistik. Men även om Kunskapsskolan lyckas är det väl inte givet att låg lärartäthet är det som alltid ger bäst resultat? Dessutom är lägre lärartäthet definitivt inte alltid lika med högre lärarlöner.

Edmans tes är att lärare inom den kommunala skolan borde vara mer med eleverna. Han kunde i den meningen även räkna in ganska många friskolor som har liknande lärartäthetsgrad. Enligt hans siffror lägger dessa lärare enbart 40 procent av sin tid på eleverna. Det är ett märkligt resonemang. Förberedelse och rättning/bedömning skulle alltså inte gynna eleverna?

För oss och många lärare är undervisningen i klassrummet det som ger mening i lärarjobbet. Att se elever lära sig, utvecklas och trivas i skolan är fantastiskt. Och faktiskt: Vi tror att det är ganska många lärare som skulle kunna tänka sig att undervisa mer. Möjligtvis får man först renodla undervisningsbiten och kanske fundera på om alla kringuppgifter är sådant som ska prioriteras. Men om det är vår chans att få en rejäl löneökning och arbetsgivaren tycker att Sveriges kommuner (och rimligtvis även en del friskolor) har 40 000 lärare för mycket? Då kör vi på det!"

Men på goda grunder ifrågasätter Järgenstedt/Barker SKL:s och Mats Edmans seriositet. De fortsätter:

"Nu misstänker vi emellertid att Mats Edman spelar poker. Han räknar ju med att “lärarfacket stannar kvar på perrongen och vinkar farväl när deras tåg mot framtiden går.” Men tänk om lärarfacken inte gör det? Tänk om de faktiskt synar Mats Edman, SKL och flera andra privata arbetstagarorganisationer? “Jo, mot högre lön är vi beredda till detta.” Kan då Mats Edman garantera att de pengarna och de lägre kostnaderna kommer lärarna till del? Eller går de bara rätt in i ett svart hål hos kommunerna eller används till utdelning för aktieägare?

Avslutningsvis undrar vi om människor i allmänhet tycker att den svenska skolans problem är att det finns 40 000 lärare för mycket? Är det dessutom den allmänna uppfattningen att lärare jobbar alldeles för lite? Vi är inte helt säker på att Mats Edman åsikt delas av de flesta. Och faktiskt inte heller att hans lösning på hur man ska betala lärare bättre är den allra bästa."

***

Bloggen väntar med intresse på Edmans svar. För det kommer väl ett svar, Mats? 


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla