Kommuner utan framförhållning

Är det rimligt att man inte har det? Måste kanske systemet ändras? Ska elever och föräldrar gång på gång drabbas av kommuners brist på översikt och planering? Är inte skolan en nationell angelägenhet?

Publicerad Av

”Kommunerna kämpar med planeringen eftersom det är många faktorer som påverkar. Även om man bor på ett ställe är det inte säkert att man vill gå i skola där eller det kan etableras en friskola där. Så lång framförhållning som två år kan man inte ha.”

Andersson tror också att lärarlegitimationsreformen kommer att innebära nya utmaningar för kommunernas skolplaner. Rimligt att tro det eftersom det är årtiondens misskötsel som ska rättas till. Det kommer ta tid, men det kommer att gå – om alla bjuder till och gör sitt bästa.

Problemen med kommuners resurshantering kan vi läsa om lite här och var.

Nyligen har det visat sig att Nacka kommun har stora problem med fördyringar av IT-projekt i skolan. Vi läser i Nacka Värmdö Posten om att ”Dyrt datorprojekt stoppas: Gått back”.

Likaså är Stockholms Stads katastrofala IT-satsning lika välkänd som märklig. I det senare fallet fick alltså en biltillverkares IT-bolag sköta om IT-satsningen i kommunen. Det gick inte så bra för Volvo IT i Stockholm …
Och nu sågar också rektorerna satsningen i tidningen Computer Swedenlänk till annan webbplats.

Vart går kommunernas pengar? Ja, tydligen inte till skolan. Istället används skolan som en budgetregulator. Som ett brev på posten kommer neddragningarna när ekonomin kärvar.

I Malmö och Sundsvall skär man ner och det utan att ha koll på effekterna för kvalitén. I Malmö är det viktigaste att inte bli anmälda.

Och i Sundsvall skriver förtvivlade föräldrar brev och vi läser. Att föräldrarna blir förtvivlade av denna karusell kan man förstå. Håll i er nu:

  • ”Förskoleavdelning på Allsta skola flyttas till Klingsta förskola.
  • Allsta skola och Klingsta förskola bör tillhöra Höglunda/Montessori skolområde.
  • Särskola 7-9 flyttas till centrala Sundsvall.
  • Totalt ska det finnas fem föreskoleenheter i skolområdet. Två större i Matfors-området, en större i Stöde, en större i Lucksta och en mindre i Nedansjö.
  • Årskurs 1-3 vid Nedansjö skola flyttas till Stöde skola när lokalerna på Stöde skola är ordentligt anpassade.
  • Det är samtidigt viktigt att eftersträva en flexibel användning av lokalerna i Nedansjö över tid. Huset ska användas på det mest effektiva sättet. Att förskola, förskoleklass och fritids behålls i Nedansjö görs av regionalt hänsynstagande.
  • Ändra brytpunkten till F-6/7-9 i hela skolområdet.
  • Rusta Matfors till en attraktiv skola i både ute- och innemiljöer.
  • Ytterligare skollokaler skapas vid Matfors skola genom att alternativt tillägna sig biblioteket eller liknande lösning.
  • Stöde 7-9 flyttas till Matfors skola. Detta sker under förutsättning att Matfors skola är anpassad lokalmässigt och verksamhetsmässigt.
  • Knutsvägens förskola flyttas Slättåbygdens förskola eller Stöde skola. Flyttas förskoleavdelningar till Slättåbygden krävs tillbyggnader.
  • Runsvik och Lucksta skola läggs samman till en ny enhet. Det krävs nya lokaler för denna enhet men var denna enhet ska ligga och om den ska samlokaliseras med förskola kräver ytterligare utredning. Det är viktigt att skolutrustning från dessa två skolor återanvänds på den nya skolan.
  • Det ska finnas två större förskolenheter i Matfors-området. Det innebär att tre enheter av Åsta, Åkarvägen Bällsta, Snurran och Ängom samlokaliseras med de återstående. Hur detta görs på mest effektivt sätt kräver ytterligare utredning.
  • Lucksta förskola flyttas till Sörängsbackens förskola. Modul på Sörängsbacken ersätts av permanent lösning.
  • Modul på Ängom förskola ska ersättas av permanent byggnad.”

Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla