“Nånting måste göras, men ingen vill göra’t”

Kommentaren från en luttrad kollega efter seminariet om boken "Grundskolan 50 år, Från folkskola till folkets skola" hänger kvar.

Publicerad Av

"Nånting måste göras, men ingen vill göra't"

Som läsarna av denna blogg borde veta så fyller den svenska grundskolan 50 år. Det firas av Lärarnas Riksförbund med en ny antologi där forskare, lärare och politiker ges tillfälle att debattera skolans utveckling, reformer – och framtid. I tisdags möttes några av dem för en paneldiskussion på Lärarnas Riksförbund.

Se gärna hela det välbesökta seminariet som webb-tv på www.lr.se/playlänk till annan webbplats

”Vi har gjort boken för att vi vill väcka debatt om grundskolan eftersom den är så viktig. Det är i nationens intresse att grundskolan fungerar, sa Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund som initierat boken ”Grundskolan 50 år, Från folkskola till folkets skola”.

”Syftet vi har är att försöka bilda opinion för de frågor som vi tycker är viktigast. Nu är debatten om statlig skola i full gång.”

Det har alltså gått ett halvt sekel sedan riksdagen klubbade igenom Sveriges nioåriga grundskola. Sedan dess har kunskapsnivån höjts och utbildningsklyftorna jämnats ut – men mycket återstår att göra. Det fastslår skribenterna i den nya antologin ”Grundskolan 50 år – från folkskola till folkets skola”. Även om åsikterna om rätt väg framåt skiljer sig, så är alla eniga om att kunskapsskolan måste värnas. Ett trendbrott värt att uppmärksamma.

För Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin, som själv arbetat som lärare och journalist, är högre lärarlöner det allra viktigaste. Målet är att göra läraryrket mer attraktivt.

”Även om jag tycker att en del av regeringens reformer är bra, så har de genomförts så att den administrativa bördan för lärare har ökat. Det stjäl tid från arbetet med eleverna.”

Lotta Edholm, folkpartist och skolborgarråd i Stockholm, vill arbeta för att barn ska tillbringa mer tid i skolan.

”Det allra viktigaste är att höja skolans status i samhället i stort. Det handlar om att vi som föräldrar måste få större respekt för skolan. Politiker har också en alldeles för stor vilja att lägga sig i det som berör undervisningen.”

Socialdemokraternas tidigare talesperson i skolfrågor, numera gruppledare i riksdagen Mikael Damberg, vill se en jämlikare skola.

”Vi byggde upp grundskolan för att ge alla samma möjlighet till en bra start i livet. Det utmanas i dag. Därför måste man våga prioritera resurser till grundskolan för att ge alla samma chans.”

Seminariet om Grundskolans första 50 år var välbesökt. Folk trängdes längs väggarna och varje stol var upptagen. Många vill höra om den folkskola som skulle bli en skola för att alla ska klara det stolta målet.

Snabbt kom alltså diskussionen in på kraven på en statlig och likvärdig (men inte likformig) skola. Lärarnas Riksförbund har länge gått i bräschen för dessa krav. Och nu också fått stöd från mycket tungt håll, nämligen från Skolverkets förre generaldirektör Per Thullberg, som några dagar innan seminariet gått ut på DN Debatt och konstaterat ”Det är dags att förstatliga den svenska grundskolanlänk till annan webbplats”.

Något som givetvis gladde Metta Fjelkner. Hon pekade på att frågan om kommunal­iseringens brister och negativa konsekvenser lever. Och medgav samtidigt att införandet av ett modernt statligt huvudmannaskap för skolan kommer ta tid.

"Vi är inte så naiva att vi tror att detta sker i morgon. Utan detta är en långsiktig process, ett långsiktigt arbete.

Men hon avslutade hela seminariet med en tankeställare särskilt till de riksdagspolitiker som medverkade och var något försiktiga:

"Det gick ju att kommunalisera skolan utan utredningar - då kan man nog förstatliga skolan igen, utan utredningar …”

Under seminariet lyfte Metta Fjelkner försiktigheten och räddhågsenheten hos flera för att våga ta tag i skolans problem från grunden:

"Det är intressant att ni vill bespara lärarna långa utredningar”, sa Metta Fjelkner.

Och hon la till:

"Det ska bli mycket intressant att se hur partierna förhåller sig till den debatt som nu förs om ett statligt huvudmannaskap för skolan."

När man ser att alltfler faktiskt förstår att skolans likvärdighet brister allt mer - och där de flesta kan vittna om de stora problem som finns med dagens parallellskolesystem med stark decentralisering, så kommer kraven på en förändring av dagens decentraliserade system bli ännu starkare.

Få av de ansvariga politikerna orkar löpa linan ut och i konsekvensen namn klara av att driva en statlig skola fullt ut. Ja, folkpartisten Björklund tycker så, men lyckas inte få med sig allianskollegorna. Och vänsterpartisten Sjöstedt tycker så, men inte heller han får med sig sina oppositionskollegor.

Alltfler talar ju om statlig skola som en nödvändig åtgärd. Vanliga medborgare, föräldrar, elever och lärare är starkt positiva till en statlig skola, vilket visat sig i olika opinions­undersökningar, men de ansvariga på nationell nivå tvekar. Ibland kan man undra om de vill se hur långt skolan kan falla …

De behövs utan tvekan att fler ansvariga vill göra’t …


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla