Att vilja se alla i skolan

Den bloggande ekonomen Danne Nordling (numera pensionär men med en bakgrund som mycket aktiv i Skattebetalarnas förening) har kritiserat Lärarnas Riksförbunds rapport ”En skola för alla eller endast för en del? länk till annan webbplats” och menar att den är innehåller faktafel. (Se bl.a. blogginlägg den 4länk till annan webbplats, 5länk till annan webbplats och 7länk till annan webbplats maj.)

Publicerad Av

På fredagen valde Lärarnas Tidning, som den enda etablerade nyhetsredaktionen, att uppmärksamma den obskyre ekonomens beräkningar, "Kritik mot LR-utspel om kunskapsklyftorlänk till annan webbplats". Även om reportern inte riktigt förstod Nordlings kritik så ville man skriva om den.

Eftersom någon kanske kan tro att det ligger något i kritiken så kan det vara på sin plats att tydligt förklara vad som är en korrekt bild av den svenska skola. Genom egna viktningar och exkluderingar kan man få fram en bild av skolan som kanske stämmer med den egna förutfattade synen. Men det är mer ärligt att vilja se alla i skolan och även erkänna deras rätt att lyckas.

Lärarnas Riksförbunds rapport vill lyfta fram även de som annars redan räknats bort på förhand.

1) Skolagen stipulerar att:
- alla ska oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet.
- utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
- i utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Normen för likvärdigheten anges genom de nationella målen.

2) Skolan ska följaktligen agera kompensatoriskt.  Kommunerna har sedan kommunaliseringen haft tid på att åstadkomma en likvärdig skola via ett kompensatoriskt agerande, men utvecklingen sedan början av 1990-talet har gått mot ökande skillnader. Detta är en utveckling som stöds av officiell statistik.

3) Syftet med rapporten är att visa på skillnader mellan de sämst och bäst presterande eleverna, främst när det gäller kommunskillnader men också över tid. Syftet har varit att sätta fokus på de med allra sämsta förutsättningarna. Det är viktigt att närmare studera denna utsatta grupp som annars riskerar att hamna i skymundan när generella trender beskrivs.

4) Danne Nordling hänvisar mycket riktigt till att elever från övriga världen är de som är extra utsatta, men till skillnad från Danne vill LR just sätta fokus på denna utsatta grupp. Elever från bland annat Afrikas horn och Afghanistan är nämligen inte exkluderade när det gäller skolans kompensatoriska uppdrag.

5) Lärarnas Riksförbunds rapport skiljer sig något från Skolverkets när det gäller elevgruppsindelning.  Vi delar in föräldrarnas utbildningsbakgrund i 5 nivåer medan Skolverket har två nivåer. Till exempel så studerar vi elever vars föräldrar har en utbildningslängd som understiger 9 år. Detta är mycket medvetet och skälet är just att studera de extra utsatta eleverna. Om vi misslyckas med grundskolans elever så riskerar vi stora samhälliga kostnader i framtiden.

6) Samhällets krav på dagens elever är högre än vad det har varit tidigare. Detta betyder att det är ännu viktigare att skolan lyckas med det kompensatoriska uppdraget i grundskolan för att undvika framtida samhällskostnader. Andelen obehöriga till gymnasieskolan är allt för stor.

7) Att vikta ihop resultatet för olika elevgrupper ger en för generaliserande bild över svensk skola. Vi menar att vi måste göra en djupare analys för att kunna åstadkomma rätt lösningar för svensk skola. LR är och har varit under en längre period bekymrade över hur skolan lyckas med de allra svagaste eleverna.

8) I rapporten visar vi att det finns kommuner som lyckas bättre med det kompensatoriska uppdraget än andra. Vi har under en längre tid efterlyst en nationell styrd skola som på allvar och effektivt fördelar resurserna efter elevbehov – en resurstilldelning som inte ska styras av kommunala ambitionsnivåer eller efter konjunkturläge.

9) Att blunda för de allra svagaste elevgrupperna är en farlig väg att gå och är djupt orättvist mot de elevgrupper som detta drabbar. LR menar att en likvärdig skola ska gälla för alla och att det kompensatoriska uppdraget aldrig får exkludera elevgrupper.

10) Skollagen tar inte hänsyn till de konsekvenser som följer av konjunkturväxlingar och förändrade elevsammansättningar genom t ex ökad invandring, utan det kompensatoriska uppdraget och kravet på likvärdighet gäller alltid i skolan.

Kanske förvånar det någon att just Lärarnas Tidning väljer att lyfta fram Nordlings kritik. Tidningens chefredaktör kan lämpligen begrunda ovanstående tio punkter.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla