Alltfler lärare ger vittnesmål om en ohållbar situation

Idag läser vi en debattartikel i Expressen av Eva Rönnestad är högstadielärare på Stenbocksskolan i Ulricehamn, "Hör nödropen från katedernlänk till annan webbplats". Eva har tröttnat på jobbet. Hon är en av de många lärare som nu på allvar tänker lämna yrket.

Publicerad Av

"Nu blir en arbetsvecka 50-55 timmar, och i samband med nationella prov och omdömesskrivande mer", skriver hon bland annat. Och:
"Nu orkar jag inte längre - jag ska ägna sommarlovet åt att undersöka andra karriärvägar", skriver Eva Rönnestad.

Här kommer hela artikeln. Läs och sprid!

"Bäste Jan Björklund, utanför fönstret tittar solen fram bakom molnen och jag sitter för fjärde helgen i rad vid köksbordet och rättar prov. Sedan 1992 har jag jobbat som lärare i matematik och fysik, först på gymnasiet och sedan på grundskolans högstadium.

Efter gymnasiets naturvetenskapliga linje var jag sugen på ytterligare studier och hade många olika utbildningsvägar att välja på. Jag valde gymnasielärarlinjen i konkurrens med civilingenjörsutbildningar, något jag inte har ångrat förrän de senaste åren. Det som fick mig att välja lärarbanan var framför allt mitt stora intresse för matematik och fysik och en önskan att överföra det på mina elever. Under de första åren uppfyllde jobbet mina förväntningar. Det fanns tid och ganska stor frihet att planera och genomföra undervisningen utifrån läroplanen, klassens förutsättningar samt egna tankar och idéer. Tid fanns även för reflektion och kreativitet, och jag kände att jag inte bara hann hjälpa dem som behövde extra stöd jag hade även möjlighet att stimulera de som hade extra fallenhet för något av mina ämnen.

Så är det inte längre. Nu har jag fått nog.

Som en följd av kommunaliseringen kunde undervisningstiden ökas, och det gjorde den också. Det målrelaterade betygssystemet som infördes 1994 medförde möjlighet för eleverna att göra om prov, alltså behövde fler prov konstrueras och rättas. När sedan en ny skollag antogs ökade kraven på dokumentation och utvecklingssamtal på minst 30 minuter.

Jag har 250 elever att skriva omdömen om. Dessa omdömen ska relatera till betygskriterier och visa på elevens utvecklingsmöjligheter, vilket kräver en del eftertanke. För att kunna skriva väl avvägda omdömen krävs minst 15 minuter per elev, vilket ger 62 timmar per termin.

Om någon som aldrig har jobbat som lärare tittar på mitt schema, ser det ut som att min dag rymmer mycket tid för rättning, planering och förberedelser. Jag har 17 timmar och 20 minuter utlagt som lektioner och klassråd. Utöver detta har jag 3,5 timme för konferenser och 40 minuter som rastvakt.

Det ser nu ut som att 13,5 timmar återstår men, tio minuter före och efter en fysiklektion går åt till att plocka fram och ta bort material, även förflyttningar tar tid. Under dagen måste man som lärare även ägna tid åt att lösa konflikter. skolan förväntas även ta ett stort socialt ansvar. Övrig tid går åt till dokumentation, möten och kontakter med kolleger och elever. Om jag blir kallad till möten som ligger på undervisningstid måste utförliga vikarieuppgifter skrivas för att en lektion ska kunna genomföras av vikarier som ofta saknar ämneskunskaper något som tar mer tid än att genomföra lektionen själv.

Föräldrakonktakter tar allt större tid eftersom färre elever når målen, en bieffekt av de minskade resurserna. Vi som lärare hamnar ofta i kläm mellan föräldrarnas krav på betyg och skolverkets krav på vilka mål som ska nås för betyget.

Under mina första år som lärare, vilka borde vara de jobbigaste, hann jag med obligatoriska uppgifter under den reglerade arbetstiden på 35 timmar och hade tid och kraft över för att planera nya lektioner, diskutera pedagogik med kolleger samt förkovra mig inom mina ämnen under de ytterligare tio timmarna förtroendetid. Nu blir en arbetsvecka 50-55 timmar, och i samband med nationella prov och omdömesskrivande mer."

Om fler lärare som Eva får höras i det offentliga rummet kommer det hända saker! Nu gäller det att göra det omöjligt för SKL och ansvariga politiker att låta bli att lyssna och ta till sig det landets lärare i grundskolan och gymnasieskolan berättar.

Skriv ut texten eller skicka länken och se till att dina närmaste skolledare och dina skolpolitiker får den.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla