Styrningen av skolan har blivit mer ojämlik

I en klargörande debattartikel i gårdagens Helsingborgs Dagblad med rubriken "Effekterna av kommunaliseringen" lyfter Tina Acketoft, gruppledare för Folkpartiet i riksdagens utbildningsutskott, kommunaliseringen av skolan som en reform som skadat svensk skola långsiktigt.

Publicerad Av

Den har gjort att styrningen av skolan blivit mer ojämlik, menar hon.

"Resultaten i svensk skola har dalat åtminstone sedan 1991", skriver Acketoft i sin replik på en debattartikel av socialdemokraten Jan Andersson ”Skolan är värd en bättre ledning”, som han skrev efter att ha läst journalisten Emma Leijnses bok Godkänd som vi skrivit om här tidigare. 

I sin replik påpekar Acketoft att man definitivt är överens om att skolan behöver en bättre ledning. Om kommunaliseringen av skolan skriver Acketoft:

"Sanningen är ju att resultaten i svensk skola dalat åtminstone sedan 1991 – ett fenomen som sammanfaller väl med den kommunalisering av skolan som dåvarande skolminister Göran Persson (S), genomförde – utan varken stöd från någon utredning eller lärar­fackförbunden.

Tvärtom gick lärarna ut i strejk över förslaget eftersom de förstod exakt vad som skulle ske. Styrningen av skolan skulle bli svagare och ojämlik, resurserna fördelas godtyckligt, lärarnas status skulle sjunka och skolans fokus på kunskapsmålen därmed tappas bort. Precis allt detta, och lite till, ser vi nu effekterna av. En kommun spenderar 32 000 kronor per elev och år, en annan 72 000 kronor. Som en del i det kommunala maskineriet skulle plötsligt inte lärarna undervisa. Eleverna skulle forska själva. Kunskap fick inte mätas. Vem som helst kunde anställas som lärare med följd att lönerna stagnerade och lärarhögskolorna fick problem att fylla sina platser."


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla