Värnskatt för skolan

Allt fler inser att det nu behövs omfattande satsningar på skolan och på dess kunskapsuppdrag. Nu har även oberoende socialdemokratiska Aftonbladet fört ut krav på kraftiga satsningar på skolan.

Publicerad Av

Som bland andra Lärarnas Riksförbund och Skolverket visat så har skolans kompensatoriska roll urholkats och klyftorna blivit allt större. Den socioekonomiska bakgrunden, alltså bland annat föräldrarnas sociala och utbildningsmässiga bakgrund, är allt viktigare för hur barnen klarar sig i skolan.

Ja, till och med är det så att elevers möjligheter att lyckas i skolan påverkas direkt av hur mycket deras föräldrar tjänar och vilken ekonomisk ställning de har. Det kunde Lärarnas Riksförbund visa i undersökningen "Rika barn lära bäst?" häromåret.

Nej, vi talar inte om Sverige på 1800-talet, eller på tidiga 1900-talet. Vi talar nutid, vi talar om Sverige idag, ett välfärdsland där vi i tv-program får veta att barnfattigdom inte finns, i alla fall inte en fattigdom som välbetalda och fast anställda journalister vill godkänna som fattigdom.

Mot denna bakgrund skriver idag chefen för Aftonbladets ledarsida, Karin Pettersson, en ledare med rubriken "Sverige behöver en värnskatt för skolanlänk till annan webbplats".

Hon skriver bland annat:

"Steg för steg har finansieringen till välfärden urholkats. Vi börjar närma oss en nivå – kanske är vi redan där – där löftet om skola, vård och omsorg med god kvalitet för alla är omöjligt att uppfylla.

Inte en stat som är så liten att den kan dränkas i bad­karet. Men en stat som snart inte förmår göra det som de flesta fortfarande förväntar sig. Och egentligen är ­beredda att betala för.

Ändå finns ingen seriös diskussion om detta, den kanske viktigaste framtidsfrågan för den svenska samhällsmodellen."

Karin Pettersson menar att det finns en rädsla för att diskutera möjliga nödvändiga satsningar och eventuella skattehöjningar både hos regering och i den socialdemokratiska oppositionen. Hon fortsätter:

"Dessutom blir kunskaperna allt mer ojämnt för­delade. Fattiga barn döms till ett liv i ofrihet medan medel­klassens ungar får skattesubventionerad läxläsning.

Det är förödande. För jämlikheten, för friheten, för Sverige.

Socialdemokraterna har snålat och sparat i sin budget, och lyckats skrapa fram två miljarder till fler lärare i lågstadiet.

Det är bra. Men det är inte politik som på allvar skulle lyfta skolan.

För det krävs större satsningar.

Fundera själv. Vad är ­viktigast för Sverige: en skola för alla med god ­kvalitet och bra lärare, eller sänkt bolagsskatt som ändå till stor del går till ökade vinster för storbankerna?

Rätten till kunskap är en ödesfråga för Sverige. Det är en fråga med tydliga ideo­logiska skiljelinjer. Det är en fråga där regeringen misslyckats, och där till och med direktörer och näringslivets intresseorganisationer nu mullrar missnöjt.

Och det är ett område där de flesta begriper att det behövs mer resurser.

En värnskatt till ­skolan, i stället för en bolagsskattesänkning som ingen efter­frågat. Det vore en bra konflikt i valrörelsen 2014."


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla