För och emot obligatorisk gymnasieskola

Förslaget om att gymnasieskolan ska bli obligatorisk kommenteras på många håll idag. Igår föreslog socialdemokraterna att skolplikten skulle utökas till 18 år.

Publicerad Av

Idag går nästan 99 procent vidare till gymnasiet, men för de ändå tusentals ungdomar som inte fortsätter efter grundskolan så vill man nu se till att de fortsätter utbilda sig, eller hittar andra vägar inom gymnasieskolans ram.

I dagens Expressen ser ledarskribenten Ann-Charlotte Marteus klara fördelar med förslaget:
”Det är en reform med många förtjänster. Alliansen borde tänka över den med öppet sinne.
Idén om förlängd skolplikt tycks ha legat och skvalpat i det politiska tidvattnet, bara väntande på att bli upplockad."

I sin krönika "Skolplikt till 18 år är ingen dum idélänk till annan webbplats" fortsätter hon:
”Det är ganska självklart att ambitionerna höjs ytterligare ett snäpp i kunskapssamhällets tidevarv. Ett grundskolebetyg är i dag inte vatten värt i arbetsgivarnas ögon. Detta trots att grundskola antagligen räcker utmärkt för vissa jobb. Men gymnasiebetyget har blivit ett slags sedlighetsintyg. Det intygar att man är arbetsam, mogen, fokuserad - normal. Och det är egenskaper som alla arbetsgivare attraheras av.”

Expressens liberala skribent går emot folkpartiledaren och utbildningsministern Jan Björklunds kritik mot förslaget där han hänvisar till att skoltrötta elever inte hjälps av ett obligatorium.

Marteus skriver också:
Högern har aldrig varit med på noterna när det har handlat om att sprida kunskap till hela folket, men i början av 1900-talet stred liberaler och socialdemokrater tillsammans för att förverkliga det så kallade bottenskoleprogrammet; man ville ha en gemensam skola för alla. Det borde inte vara någon avgrundsvid skillnad mellan Folkpartiets och Socialdemokraternas syn på ett obligatoriskt gymnasium som bottenplatta, ett sekel senare.
Och högern har ju förvandlats till nya moderater som ledde kampen mot apartheid, om än i efterskott. Nu har de chansen att vara progressiva i realtid. Den borde de ta.”

I liberala UNT är man dock mer kritisk. I den osignerade ledaren ”Kunskaper är viktigastlänk till annan webbplats” skriver man:
”Problemet är inte att för få söker sig till gymnasieskolan utan att för många hoppar av. En av orsakerna är de höga teoretiska krav som följde av ambitionen att alla utbildningar på gymnasienivå skulle ge högskolebehörighet. Detta har nu övergivits och regeringen vill dessutom införa alternativa gymnasieprogram för att se till att alla åtminstone fullföljer någon utbildning efter grundskolan. Men om detta finns inte ett ord i Löfvens och Baylans artikel.

En obligatorisk gymnasieskola som bara blir en förlängd obligatorisk grundskola löser inga problem. Att bara passera igenom en utbildningsform ger inte de kunskaper som behövs på arbetsmarknaden eller för högre studier. Gymnasieskolan måste innebära att man kommer upp på en ny nivå, att kraven höjs och elevernas ansvar ökar. Ett uttryck för detta bör i så fall också vara att staten i stället för kommunerna blir huvudmän för gymnasieskolan.”

Även i Svenska Dagbladet är man avvisande. Under rubriken ”Fegt att stanna vid obligatoriskt gymnasiumlänk till annan webbplats” konstateras dock att:
”bakgrunden är det dystra faktum man är praktiskt taget oanställningsbar utan gymnasiebetyg”.

Ledarskribenten Per Gudmundsson fortsätter:
”Andelen som fullföljer gymnasiet är låg: blott 72 procent har ett slutbetyg vid 20 års ålder. Men ett obligatorium är knappast lösningen. Grundskolan måste alla gå, och ändå går mer än var tionde elev ut grundskolan utan behörighet till något nationellt gymnasieprogram.

Men om nu Socialdemokraterna ändå tror att obligatorier fungerar – varför stanna vid gymnasiet? Vår position i den globala konkurrensen skulle förbättras avsevärt om samtliga också hade eftergymnasial utbildning. Lagstadgad högskola är bara en naturlig utveckling. Om trycket hårdnar i framtiden kan S alltid lansera obligatorisk doktorsgrad.”

I oberoende socialdemokratiska Aftonbladet är man mer positiv. Ledarskribenten Anders Lindberg skriver under rubriken ”Bra att tvinga barn gå längre i skolan”länk till annan webbplats:
”Redan i dag är det väldigt svårt att få jobb utan gymnasiekompetens. Dessutom stängs dörrarna för den som vill sadla om senare i livet. I praktiken är gymnasiet redan en del i skolan för de allra flesta. Men för de som av olika skäl hamnar utanför eller hoppar av blir resultatet ofta utanförskap och missade livschanser. Att utöka skolplikten till att även omfatta gymnasiet är därför ett naturligt nästa steg.”

Lärarnas Riksförbunds kommentar, "En obligatorisk gymnasieskola måste fokusera på kunskapskravenlänk till annan webbplats", kom snabbt på onsdagsförmiddagen och där slog förbundsordförande Metta Fjelkner fast att förbundet har fyra krav om ett obligatorium ska genomföras.

I Skolvärlden går man idag igenom reaktionerna från övriga politiska partierlänk till annan webbplats.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla