OECD: Sämre läsförmåga och mindre likvärdighet

I ett tidigare pressmeddelande har Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner kommenterat de fortsatt sjunkande resultaten:

"De svenska elevernas resultat blir bara sämre i ett internationellt perspektiv. Det är dags att höja blicken och se vad vi kan göra annorlunda i svensk skola. Vi, som företräder lärarna har en god inblick i vad som krävs för att förbättra elevernas resultat framöver. Vi hoppas att detta resultat kan vara en ögonöppnare för vad som behöver ändras i svensk skola."

De svenska prestationerna låg på en genomsnittlig nivå både vad gäller resultat och likvärdighet 2009. Men utvecklingen åren 2000-2009länk till annan webbplats var mer negativ i Sverige än i de flesta andra länder.

Lärarnas Riksförbund har länge lyft fram att likvärdigheten minskar i det svenska skolsystemet. OECD-undersökningen visar också att de ökade skillnaderna i skolresultat mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund, som också beskrivs som minskad likvärdighet, är alarmerande i Sverige.

OECD konstaterar att PISA-testen tydligt visat att socioekonomisk bakgrund har betydelse för skolresultaten. Det är i genomsnitt dubbelt så stor risk att socioekonomisk missgynnade elever i OECD-länderna är de som har sämst resultat i PISAs läsförståelseprov.

Sveriges placering i förhållande till andra OECD-länder när det gäller skolresultat och likvärdighet mellan elever kan beskrivas som medioker. Alltså långt ifrån den ”Världens bästa skola” som är politikernas ofta upprepade målbild, och såväl från vänster till höger upprepas detta mantra som blir tommare på innehåll för varje mätning.

Om man läser den nya OECD-studien som kommit i dagarna så är det som sagt en annan bild som framträder. 

När den senaste kunskapsundersökningen, Timss, från OECD kom i december förde Lärarnas Riksförbund fram följande krav:

  • Ändra huvudmannaskapet. Staten får ta över skolan från kommunerna. Staten måste ta ett betydligt större ansvar för kvaliteten i undervisningen i landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner.
  • Eleverna ska garanteras behöriga välutbildade lärare. Attrahera de bästa lärarna, då krävs bättre villkor och höjda löner.
  • Fler lärarledda undervisningstimmar. Eleverna i den svenska skolan får för lite undervisningstid med sin lärare. För få lärarledda undervisningstimmar leder till att elever inte når kunskapsmålen. Vi kräver att timplaner per stadium för grundskolan införs, för alla ämnen. Eleverna måste få mer garanterad tid med sina lärare.
  • Mindre klasser, mindre gruppstorlekar. Stora klasser missgynnar vissa elever. Elevgrupperna i den svenska skolan är så stora att det blir omöjligt att ge alla barn likvärdiga kunskaper och förutsättningar. Vi behöver mindre grupper i skolan.
  • Makt att sätta in särskilt stöd. Alla barn och ungdomar måste få rätt hjälp och den undervisning de behöver. Ge lärarna en ordinationsrätt så att de alltid har rätt att sätta in särskilt stöd och extra resurser när en elev behöver det.
  • Ett extra år grundskola. Grundskolan måste bli tioårig med riktig skolstart i sexårsålder. Då har barnen och eleverna rätt att möta rätt utbildade lågstadielärare som kan skriv- och läsinlärning.

Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla