Förbisedd fråga om varför ämneskunskaperna glömdes bort

Den erfarna läraren Maria Settergren skriver klokt om skolans kris under rubriken "Arbetslagen i skolan är dödsstöten för ämneskunskaperna" på debattsajten Newsmill.

Publicerad Av

Denna artikel tar upp vad goda föresatser utan kunskap leder till. Jo, en skola vars kris belyses i nyheterna nästan varje dag.

Maria Settergren beskriver de allmänna arbetslagen som kommunerna införde, som "en av de allra mest kraftfulla åtgärderna för att avhända lärarkåren dess självständighet och kunna genomföra den effektivisering som man ansåg nödvändig för att få en mer 'lönsam' skola, har ännu inte hamnat i rampljuset." Hon gör ett berömvärt försök att belysa detta.

"När den svenska ungdomsskolan kommunaliserades, organiserades lärarna i alla kommuner i s.k. ”arbetslag med blandade kompetenser”. Det skedde inte över en natt, utan gradvis, eftersom lärarna i allmänhet bjöd motstånd. De mest ”progressiva” och ”förändringsbenägna” gick i täten. Avsikten var att den pedagogiska eliten i stat och kommunförbund ville att lärarna skulle arbeta på ett nytt sätt, vilket innebar att de skulle få en ”helhetssyn” på eleverna. Detta skulle ske genom att ämneslärarna slutade att samarbeta. I stället skapades arbetslag med en lärare i varje ämne runt varje elev och klass. På lägre stadier skulle förskole-,låg- och mellanstadielärare bilda arbetslag. Man ville att lärarna skulle samarbeta mera men inte om VAD eleven ska kunna, utan hur eleven rent socialt fungerar."

Läs sista meningen igen. Det handlade alltså inte om skolans kärnuppdrag, utan om relationerna, om fostran. Att då fråga sig varför elever idag läser och skriver sämre, eller är sämre i matematik, är närmast överflödigt. Maria fortsätter:

"Man ville att lärarna skulle arbeta ämnesövergripande i tema och projekt. Gränserna mellan ämnena suddades ut med motiveringen att 'det ju inte finns några ämnen i naturen. Det är en konstruktion'. Genom att sudda ut dessa gränser trodde man att eleven skulle 'se samband' bättre och att lära sig att tänka kritiskt! Detta kunde genomföras med hjälp av lönemoroten.Lärarna fick individuell lönesättning."

Att kraven på behöriga lärare nonchalerades av de skolansvariga i kommuner och friskolor känner vi väl till. Och även att ekonomin blev de enda som räknades. Läs sedan avslutningen och ställ frågan vem som tjänar på dagens system. Inte är det eleverna eller lärarna. Möjligen kommunpåvar och friskoleägare. 

"Om den svenska skolan och för den delen hela den offentliga, skattefinansierade verksamheten inte ska göra landet till en demokratur, i förlängningen diktatur, och ett fattigt utgårdarike, där begreppet 'välfärd' är ett minne från fornstora dagar, krävs att staten ansvarar för landets kärnverksamheter under regeringens och riksdagens ledning. New Public Management är en katastrof för vårt land. Det regionala och kommunala självstyret måste kraftigt inskränkas så att makten åter hamnar i regeringskansliet. Då kommer medborgarna att kunna tydligt se vilka de röstar på, vad de lovar och vad de utför. Vi kan inte ha 300 småfurstendömen i landet. Inte heller ett antal regioner som i allt högre hastighet avskaffar all privat verksamhet."


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla