Flumpedagogik eller kunskapsskola?
Det pågår en het och egentligen vällovlig debatt om skolan. Och nu tänker jag inte bara på ledarsidor och mellan politiska företrädare.
Debatten förs också i olika forum på nätet. Och genom nya böcker. Att skolan debatteras är mycket positivt. Man debatterar något som angår en och som människor bryr sig om.
Jag har tidigare tipsat om läraren och rektorn Johan Kants blogg och hans pågående tuffa och ingående bloggserie, "En skola åt helvete" som nu kommit till avsnitt nio
.
Som en pendang till Johan Kant kanske man kan se nättidningen Skola och Samhälle? Den har beskrivits som "en debattsajt där alla tycker lika". Sajten uppges dock vilja vara en motvikt till dagens offentliga diskussion om skola och lärarutbildning. En offentlig diskussion som man menar ger mycket lite utrymme för "en fördjupad och kritiskt granskande utbildningsdebatt".
Just denna vecka har Ingrid Carlgren skrivit på SOS. Just den Carlgren som angrips av Kant i hans senaste blogginlägg. Men någon debatt eller meningsutbyte mellan de två hittar vi tyvärr inte. Däremot kan man läsa Carlgrens kritik mot bildandet av ett skolforskningsinstitut som finns med i den statsbudget som presenteras just i dag. (Kommentaren till denna budget från Lärarnas Riksförbund kan du för övrigt läsa här
.)
Men det skrivs också böcker som ingår i skoldebatten. En aktuell bok är God utbildning och dålig av Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet. I boken gör hon jämförelser med andra länder vilka förändringar som bör vidtas i Sverige för att komma tillrätta med de problem som man alltför länge försökt blunda för.
Se gärna ett samtal som UR/SVT sänder med Enkvist. Här talar hon om att god utbildning kännetecknas av långsiktighet och lugn. Den pågår år från år. Där finns elever som vill studera och med föräldrar som backar upp. Och med en tillgång till goda lärare. Desssutom ger staten tydliga ramar som stödjer skolan. Och dålig utbildning kännetecknas då av att där bryr man sig inte om skolan, där har lärarna gett upp. Där har staten inte gett någon tydlig ram och bryr sig inte om sitt ansvar.
Se också ett annat intressant samtal med författarinnan i samband med utgivningen av hennes bok Uppfostran och utbildning.
En annan uppmärksammad debattbok om skolan är Barnexperimentet av Per Kornhall, som kom i våras. Den har fört fram skoldebatten mot de centrala frågorna. Ska exempelvis lärarna i klassrummet ha en starkare ställning, eller ska utbildningspedagoger och skolforskare utan klassrumsförankring styra skolan? Och ska skolan styras med mer nationella perspektiv och en starkare statlig finansiering?
Kornhalls beskriving av skolans problem är värd att citera. Hans slutsats är att "svenska skolan blivit en experimentverkstad för trosvissa pedagoger, klåfingriga byråkrater och besparingsivriga politiker. Men det är våra barn och det är vår och deras framtid som huvudlöst sätts på spel."
Ibland har debatten om skolan beskrivits som kampen mellan flum och kunskap. Egentligen ett märkligt motsatspar. Kanske handlar det snarare om kampen mellan självgodhet och respekt för andras - och allas - rätt till kunskap?
Det skarpaste - och roligaste - inlägget mot självgoda flummerier och den vilsna färden för skola, pedagogik och barnuppfostran, gjordes redan för cirka fyrtio år sedan. Se detta härliga klipp från TV-teaterns 70-tal med Jan-Olof Strandberg, Ernst-Hugo Järegård, Claire Wikholm och Margareta Krook. Magiskt!