Myter om skolan, vilka myter SKL?

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, fortsätter beklaga sig över "svartmålning av skolan". Vid ett seminarium under bokmässan i Göteborg diskuterade man hur illa det är att det finns de som inte skönmålar skolans verklighet.

Publicerad Av

Man får väl förmoda att det handlar om "svartmålningen" i media av skolan. Men tänk om det är en "sann-målning" av skolan med både ljusa dagrar och mörka moln vi ser i media såväl som i verkligheten omkring oss?

I rapporten "Myter om skolan hindrar utvecklinglänk till annan webbplats" försöker SKL ge en motbild till det som man menar är felaktigheter. När man granskar motbilderna närmare så ser man dock att det bara handlar om vilket perspektiv man vill anlägga. Blir allt bättre eller finns det stora problem som måste uppmärksammas för att de ska kunna rättas till?

SKL:s Maria Stockhaus skriver också under ett debattinlägg som publicerats i några landsortstidningar där vi bland annat kan läsa: "Vår förhoppning är att vi nu och framöver ska slippa svartmålningen av skolan. Det drabbar i slutändan bara elever och skolans personal."

Att den vanlige läsaren och läraren  ofta uppfattar det som relevant bevakning av problem inom skolan, vill inte de som faktiskt är ansvariga för skolan se. Det är illavarslande. När inte makthavarna vill se verklighetens problem så är färden mot nedgång och misslyckande anträdd.

Låt oss ändå hoppas att SKL hinner besinna sig i tid. Bejaka problemen, men arbeta på att ge lösningarna. Se exempelvis hur skolans finansiering ska kunna ändras och bli mer likvärdig. Dra ett strå till stacken och bevara inte bara det gamla och det rådande i kommunskolan och den ansvarsfördelning vi har i dag.

Man måste se framåt samtidigt som man ser bakåt för att undvika gamla misstag.

De som är ansvarig för kommunskolan kan behöva ett gott råd:

Berätta nu om de verkliga problemen. Berätta hur ni inte kan besätta tjänster i alla relevanta ämnen längre. Berätta hur den misslyckade lönesättningen av lärare i grundskolan och gymnasieskolan har tvingat fram en statlig lönepolitik inom lärarnas område. Någonting helt häpnadsväckande egentligen - men också något som verkligen visar hur allvarlig situationen är för lärarna och för skolans elever!

Och berätta exempelvis att det inte är sant att klasserna inte blivit större! Berätta att ni väljer en mätperiod så att det tycks som om allt blivit bättre. Men det är inte den bild som lärarna känner igen. De ser hur skolans resurser inte räcker till. De känner att Sverige satsar väsentligt mindre än andra länder i OECD när det gäller resurser till undervisning. De ser hur pengar går till annat än undervisning och lärarlöner.

Varje kommunikatör och egentligen varje politiker vet att det aldrig fungerar att förneka och mörka de problem som finns i en verksamhet, i medborgarnas verklighet.

För hade det varit en total svartmålning av skolan så hade det inte accepterats av lärarna. Däremot blir de förstås ledsna för att det inte berättas mer om det som fungerar. Men de känner också, tyvärr, alltför ofta igen den bild som ges av skolan och av lärarnas arbetsvillkor. Kanske inte alltid och jämt, men tillräckligt ofta för att SKL borde var bekymrade och inte vilja ägna sig åt att förminska problemen.

Det som SKL borde ägna mycket tid och tankemöda åt är att fundera på vad man ska göra för att följande sanning inte ska vara en sanning:
"Lärarna älskar sitt yrke men inte sitt jobb"

Varje lärare som känner att han eller hon inte kan få var den lärare de vill och behöver vara är ett misslyckande för arbetsgivaren.

Det SKL, är ingen myt. Det är er utmaning.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla