Skyddsombud lyfter sveket mot nyanlända elever

Det har förts en intressant debatt om hur skolan tar emot nyanlända elever de senaste veckorna i Göteborgs-Posten.

Publicerad Av

Det började den 8 oktober då Lennart Hellsborn, lärare på Lövgärdesskolan och Lärarnas Riksförbunds huvudskyddsombud i Göteborg, i en debattartikel menade att kommunen saknade strategi för att ta emot och slussa in nyanlända elever från andra länder.

Han tog bland annat upp situationen i Angered där bland annat mottagningsenheten Välkomsten lagts ner och där många lärare är oroliga över stora grupper och bristande resurser.

Hellsborn ställde den enkla frågan i sin artikel:

”Hur skall klass- och ämneslärare med kanske 25 elever kunna skapa trygghet och ge stöd åt ytterligare 2-3 elever, elever som inte kan svenska och i en del fall är analfabeter?”
Debattartikeln väckte uppmärksamhet och Lennart Hellsborn fick starkt stöd från såväl elever som föräldrar och från kollegor. Problemet är uppenbart. Att förberedelseklasser och resursgrupper försvinner på många håll i landet eller tvärtom blir för stora beror helt enkelt på att kommuner inte satsar tillräckliga resurser när behoven ökar. Och kvar blir eleverna som inte får rätt hjälp – och lärarna som får en orimlig uppgift och riskerar att gå in i väggen.

Den 10 oktober kom ett debattinlägg från Vänsterpartiets Maria Grundel där hon menar att nyanlända behöver bättre inskolning.

Den 12 oktober svarade Anna Johansson, biträdande kommunalråd med ansvar för förskola/skola i Göteborg. Hon menade att:
”Det är fel att säga att Göteborg saknar strategi, men den behöver med tiden ses över och uppdateras med ny kunskap om metoder som visat sig verkligen fungera. Det är vad som sker nu.”

Den 14 oktober skriver tidningen i en nyhetsartikel om att under årets första åtta månader har det kommit drygt 900 nyanlända skolelever till Göteborg, en fördubbling jämfört med året innan.

Dagen efter, den 15 oktober, berättas i nya artiklar bland annat om hur nyanlända sätts in i ordinarie klasser och inte i förberedelseklasser.
I en nyhetsartikel samma dag understryker Anna Johansson att slumpen ska inte avgöra mottagandet.

I en debattartikel, också den införd den 15 oktober, skriver Tore Otterup, universitetslektor vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, att man bör lyssna till forskningen. Han skriver bland annat:
”så länge man fortsätter att satsa så lite resurser på skolan (Göteborgs stad satsar mindre på skolan än jämförbara kommuner i landet) och beslutsfattare inom skolan lyssnar så dåligt till forskning och beprövad erfarenhet och lärarutbildningen inte förbereder lärarstudenterna på att möta flerspråkiga elever, ska man inte vara förvånad när rapporterna kommer om låga och sjunkande skolresultat”.

Den 18 oktober försvarar dock Ionie Oskarson, ansvarig för utbildningsfrågor i stadsdelen Angered, i ett debattinlägg att nyanlända elever nu går in direkt i de vanliga klasserna. Hon medger att mer bör göras och att visst: ”… finns det mycket kvar att utveckla när det gäller hur vi tar emot nyanlända barn i våra skolor. Nu har vi lagt en grund och följer ett synsätt vi tror på. I vår nya skolorganisation ska skolan anpassa sig efter barnens behov – inte tvärtom.”
Den 19 oktober kommer även Lärarförbundets huvudskyddsombud i Göteborg, Terje Adkins in i debatten och menar att den inkludering som kommunens ansvariga tjänstemän talar om ”i stället blir den värsta sortens exkludering och långt ifrån den likvärdighet som eftersträvas”.

På söndagen den 20 oktober, så avslutade Lennart Hellsborn debatten, för denna gång. I en slutreplik understryker han att det är nödvändigt att strategin nu ska uppdateras med nya metoder som visat sig fungera.

”Då är det också viktigt att dessa metoder snabbt kommer skolans personal till del. Vilka metoder handlar det om och var har man goda erfarenheter av dem?”
Lennart Hellsborn avslutar sitt inlägg:

”Samtidigt är vi glada att man från politiskt ansvarigt håll nu verkar ta frågan på största allvar. Det inger hopp för både elever och personal. Det är också bra att Anna Johansson står upp för de människor som kommit till Göteborg. I Göteborg kan och vill vi ta emot människor som flytt undan krig och förföljelser.
Om nu alla berörda parter använder relevant forskning och de stora erfarenheter som finns kan vi kanske skapa en mottagningsverksamhet värd namnet.”

Det är glädjande att se hur ett engagerat och aktivt skyddsombud kunnat få igång och driva en viktig debatt som denna. Passa gärna på att uppmärksamma detta viktiga uppdrag nu på onsdag då det är ”Skyddsombudens dag”.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla