Bilden av svensk skola i utlandet

Vilken bild förmedlas av den svenska skolan i utlandet? I en uppmärksammad artikel i The Economist i början av november ges en ledtråd.

Publicerad Av

Där tas det beklagliga faktum upp att svenska elever har halkat efter sina internationella kamrater. I "Fixing Sweden’s schoolslänk till annan webbplats" ges en bild av dagens svenska skola. En bild som alltså finns i utlandet. En bekymmersam bild.

Tidningen konstaterar att nästa internationella jämförelse av kunskapsresultaten i PISA snart kommer att landa hos beslutsfattare runt om i världen. Den kommer att läsas uppmärksamt av politiska ledare i många länder. Även i Sverige där utbildningsminister Jan Björklund troligen är beredd på fortsatt svag utveckling.

I den kommande studien mäts läsning, matematik och naturvetenskapliga färdigheter hos 15-åringar. I den första studien, som kom år 2000, hade svenska elever mycket bättre resultat än de flesta andra länder. Men under 2009 föll Sveriges totala poäng under OECD-genomsnittet. Andra jämförelser har visat en liknande trend, påminner The Economist bistert.

"Jag antar att resultaten kommer att fortsätta falla. Det kommer att ta flera år innan de positiva effekterna av vår politik börjar att visa sig", citeras Jan Björklund. Sedan han och kollegorna i Alliansen kom till makten 2006, har ju den borgerliga koalitionsregeringen infört många reformer. Och The Economist skriver att "herr Björklund, som är chef för det liberala partiet, är övertygad om han kan vända nedgången." Men har väljarna tålamod att vänta är frågan tidningen ställer ...

"När universiteten klagar på att eleverna är oförberedda och när företagen oroas för att Sverige förlorar i konkurrensen till andra länder så finns en känsla av brådska i luften. Utbildning kommer att vara viktigt i valet nästa år", spår The Economist föga förvånande.

Sedan frågar man sig vad som gick fel, och tycker sig kunna slå fast att pengar inte kan vara problemet. Gratis utbildning från grundskola till universitet har länge varit en stöttepelare för Sveriges välfärdssystem, och offentliga utgifterna för utbildning är bland världens högsta, enligt OECD. Invandringen är visserligen relativt hög, men den har enligt Skolverket endast haft marginell påverkan på de övergripande resultaten.

Tidningen noterar att utbildningsministern länge skyllt skolans dåliga resultat på perioden när Socialdemokraterna styrde landet och skolan. Samt att dåligt betalda lärare är en annan orsak som förs fram. Det svaga söktrycket till lärarutbildningarna en tredje.

En växande klyfta mellan skolor är en fjärde anledning. Tidningen konstaterar något förvånat att Sverige nu är ett av de få länderna i världen som visar både sämre resultat och mer ojämlikhet.

Även det fria skolvalet anger The Economist som en bidragande faktor. Man skriver att systemet, vars syfte när det infördes för 20 år sedan, var att öka kvaliteten genom konkurrens, har lett till att de bästa studenterna flockas till samma skolor.

Många oroar sig över att skolans ojämlikhet kommer att öka segregationen. Extra resurser för skolor med svagare elever skulle kunna vara en lösning, men att avskaffa friskolor är ingen beredd att göra slår tidningen fast och fortsätter med att berätta att i kölvattnet av att flera skolbolag konkursat, har regeringen nu mer än antytt att private equity fonder, med riskkapital, inte längre är välkomna ägare.

Avslutningsvis noterar The Economist att svenska studenter nog är bra på socialvetenskap, historia och svenska, samt demokratiska värden och jämställdhet, som genomsyrar läroplanen. Allt absolut viktigt, men en klen tröst när vårt exportberoende land är i skriande behov av fler duktiga ingenjörer.

Det känns väl ändå inte som att utlänningarna får en alldeles felaktig bild av den svenska skolan idag.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla