Skolans bildningskultur måste återuprättas

Har skolan förlorat en slags lärlingskultur där barnen tillåts - och lyfts till - att vara elever. Det är en intressant fråga som förs fram i dag en viktig text i dagens flöde av nyheter och debattinlägg.

Publicerad Av

Det är den välkände och mycket skolintresserade etnologiprofessorn Jonas Frykmans som i artikel på Expressens debattsida med den tillspetsade rubriken "Skolan måste lära barnen vanligt hyfslänk till annan webbplats" lyfter fram betydelsen att dels underordna sig dem som kan mer, dels upptäcka sin egen förmåga.

Detta dubbla uppdrag är mycket intressant att fundera över.

Frykman nämner den tyske professor Thomas Ziehe som konstaterat att "Skolan blir bara mysigare samtidigt som kunskapsnivån sjunker."  Ziehe förklarar det just med att en lärlingskultur gått förlorad. Frykman påpekar dock att Ziehe mycket noggrant skiljer mellan auktoritet och auktoritär:

"Bara den person som saknar auktoritet behöver uppträda med de maktanspråk som ligger i ett auktoritärt mönster. Det är i sådana situationer som verklig fostran till lärande sker."

Är detta något vi glömt bort eller velat förtränga i sökandet efter den goda skolan?

Frykman lyfter fram att Ziehe (och för övrigt Frykman själv) barn ständigt behöver bekräftas, MEN de måste också lockas utanför sig själva.

"Om de inte möter en annorlunda värld som hela tiden provocerar dem tenderar de att bli självcentrerade. Den värld som de lever i blir en värld fylld av det personliga, det som på pricken liknar dem själva. Att växa upp är att bli utknuffad ur boet och pröva vingarna. Och detta är ju skolans klassiska uppgift: att förse eleverna med nya kunskaper som hjälper dem att överskrida det som de redan vet. Hemmet kan överösa dem med kärlek och bekräftelse. Lärlingskulturen lovar något annat."

Frykman fortsätter:

"De senaste årens debatt om kunskapers roll behöver alltså fördjupas med en förståelse av vad slags kultur och identitetsformering som skolan erbjudit. Går man tillbaka till när riktlinjerna för den svenska skolan drogs upp finner man hur ett nytt mönster växer fram med början under 60-talet. Drömmen om att fostra nya generationer av lyckliga svenskar i Folkhemmet fick skolpolitiker med Alvar Myrdal i spetsen att göra skolan till ett terapeutiskt rum."

Man skulle kunna se det som att den lärlingskultur som Frykman och Ziehe med det goda ledarskapet värdesätter innebär att att skolans bildningsuppdrag och bildningskultur måste återupprättas.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla