En analys utan några lik i garderoben

Gårdagens besked att regeringen tillsätter en skolkommission med anledning av krisen i skolan kommenteras på många håll i dag.

Publicerad Av

Det speciella med denna kommission är att Sverige ber OECD att skicka internationellt renommerade experter för att ge synpunkter på den svenska skolan.

Poängen med att man nu väljer att kalla in internationell expertis lyfts fram på flera håll. I Eskilstuna-Kuriren läser vi i ledartexten ”Fler ögon kan se mer”länk till annan webbplats:

”När det gäller OECD har en av de fackliga företrädarna träffat den känsligaste, och viktigaste punkten. Utländska bedömare kan inte bara 'frikoppla sig från den dagsaktuella politiska debatten', heter det från Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund. De kan också 'höja sig över den nationella pedagogiska forskningen'.

Huvudet på spiken. I skolpolitik finns inte bara riksdagspolitiska motsättningar. Pedagogiska partibildningar i universitet och bland utbildningsbyråkrater är inte organisatoriskt formaliserade men ändå av betydelse. Tidigare skolpolitik, då kunskapsambitioner tunnades ut och undervisningsformer förändrades, drevs i hög grad fram inom akademisk pedagogik och i myndigheter.”

I Västerviks-Tidningen skriver man i ”Med hjälp av expertisen”:länk till annan webbplats

”Att inrätta en kommission med internationell expertis är inte någon dum idé. Skolan tenderar att bli ett slagträ i den politiska debatten, något som i förlängningen gynnar partier mer än lärare och elever. En helt oberoende analys av svensk skola skulle kunna kringgå partipolitik och allmän hemmablindhet, vilket troligen är vad som krävs om man verkligen vill gå till botten med skolans dilemman och inte minst finna en trovärdig lösning för dem.”

Även i Smålandsposten tas denna aspekt upp i ”En kommission att räkna med”länk till annan webbplats. Först lyfter man fram att:

”Lärarnas Riksförbund nämner två skäl till varför regeringen agerar rätt när den tillsätter en internationell skolkommission; den kan höja sig över den nationella pedagogiska forskningen och stå fri från den aktuella skoldebatten.”

Tidningen menar att:

”Politiken försvagas inte av expertgrupper och kontrollorgan, utan stärks när fakta och forskning hamnar i centrum. Detsamma gäller utbildningsminister Jan Björklunds (FP) skolkommission.”

Men tvärtom tycker man i Folkbladet där politiske chefredaktören Widar Andersson skriver i papperstidningen med spetsig udd under rubriken ”Björklund hotar sin egen agenda”länk till annan webbplats (på nätet är rubriken en annan):

"Den internationella skolkommissionen är ett bra initiativ. Vi vet förstås inget om resultatet - det kan ju bli allt från ängsliga abstraktioner till något åt det Assar Lindbeckska hållet. Vad vi däremot sannolikt vet är att resultatet inte kommer att passa in i alla inpinkade revir och agendor.

Tänk tanken att kommissionen lyfter på en sten och finner att Lärarfackens agerande är ett av skolans problem?"

Det Widar Andersson dock missar är att en analys utan några lik i garderoben inte betyder att förväntningarna på kloka slutsatser saknas.
Sedan må han tycka att problemen är de som har starka och välgrundade åsikter om skolan.

Själv är han ju emellertid en av dem som alltid drar en lans för sin syn på skolan, en syn som bland annat inbegriper att vilja se mer industriellt tänk i skolan. Något som Andersson torgfört också i en debattartikellänk till annan webbplats i Dagens Samhälle där han menar att friskolorna har format en konkurrenskraftig utbildningsindustri...


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla