Strömkantringens tid

Svenskt Näringsliv, och går ut i dag och ut och argumenterar för en statlig skola i en debattartikel som förordar statlig skolpeng för likvärdighet över hela landet.

Publicerad Av

Läs den intressanta debattartikeln av bland andra Annika Lundius, vice VD i Svenskt Näringsliv i Dagens Industri "Inför nationell skolpeng"länk till annan webbplats. De har en klockren argumentation:

"Under senare år  har åtskilliga reformer av skolan genomförts. Men vi måste också våga diskutera mer principiella frågor som rör finansiering, styrning, ledning och organisation.

Svensk skola bör finansieras genom en nationell skolpeng. Pengen ska inte vara lika för alla elever. Det finns olika behov i olika delar av landet. Skolpengen måste därför fördelas efter regionala behov.

Även bland eleverna finns olika förutsättningar. I områden med många nyanlända elever behövs hög lärartäthet för att alla ska kunna nå kunskapskraven. Det gäller också skolor från områden där många elever kommer från hem utan studietradition. Pengen måste därför även fördelas efter socioekonomiska faktorer som föräldrarnas utbildningsbakgrund och inkomst.

Med en nationell skolpeng blir det möjligt för samhället att genomföra strategiskt viktiga prioriteringar. En sådan bör vara att reformera lönesättningen för lärare; högre relativt löneläge men också tydligare individuell lönesättning och lön efter prestation.

Den nationella skolpengen ökar också likvärdigheten över landet. Det innebär inte att alla skolor och lärare ska arbeta på samma sätt, utan att de ekonomiska förutsättningarna inte kommer att skilja sig åt. Med en nationell skolpeng förbättras dessutom förutsättningarna för konkurrens på lika villkor mellan fristående och kommunala skolor."

Samtidigt går ledamöterna i Sveriges Kommuner och landstings programberedning ut och försvarar orättvisor och olikvärdighet på DN Debatt, "Skillnad mellan kommuner kan vara bra för välfärden"länk till annan webbplats. Är världen upp och ner?

Om man vill vara snäll kan man säga att argumentationen inte är lika klockren. Vill man vara mer sanningsenlig kan man säga att den har vissa brister ...

Å ena sidan: "Skillnader behöver inte vara dåliga, eftersom: de kan spegla att invånarna har olika uppfattningar om hur verksamheter ska utformas och att individuella behov varierar..."

Å andra sidan: "Samtidigt bör understrykas att vissa skillnader är både orättvisa och oacceptabla. Det är inte rimligt att enskilda individer får uppenbart sämre service inom centrala områden – i synnerhet om det inte finns genomtänkta motiv eller förklaringar till skillnaderna."

Är det sånt som kallas att slå knut på sig själv? Dilemma kallas det av SKL:s företrädare.

Frågan om man bör förena en stark kommunal självstyrelse med en nationellt likvärdig välfärd, ställs inte. Och möjligheten att begränsa det kommunala självstyret lyfts inte heller av de sju politikerna, som själva ju är beroende av dagens system.

När man hör ord som "praxis" och "gemensamt utvecklingsarbete" som lösningar på problemen i skolan, vården och omsorgen, i välfärden, så kryper det i skinnet på en och annan som upplevt 90-talets utvecklingsvurm, vilken ledde till ... Vad?

Samtidigt kan en öppen diskussion om skolvalets effekter betyda att vi får den strömkantring Sverige behöver i synen på skolans styrning och finansiering. Mycket intressant är att näringslivet och lokala politiker tycks se problemen på olika sätt. Och söka lösning på olika håll.

En likvärdig skola och välfärd över hela landet, eller en skola och välfärd beroende på vad just den enskilda kommunen tycker sig ha råd med? Valet tycks inte alltför svårt.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla