Gammal debatt försöker bli ny

Ni har hört det förut. Då, på 90-talet då man inte var nöjd med att ha en skola i världsklass, nej man skulle bli ännu bättre.

Publicerad Av

Kommunpolitiker och andra frifräsare som fick alltmer ansvar i skolan tyckte då att det fanns en övertro på planer, på likhet och på formella mål. Det var bättre att vara "flexibel" och fokusera på verkliga resultat.

I går kunde dessa gamla tankar åter läsas på DN Debatt i debattartikeln ”Låt resultaten vägleda skolan – detaljstyr mindre” av ekonomiprofessorn Mats Alvesson. Han har varit flitigt förekommande i den högskolepolitiska debatten. Nu ger han sig in i skoldebatten. Det kanske inte var så välbetänkt.

Professor Alvesson, som trots sin professorstitel ofta tydligen hänvisar till sin icke-akademiska bakgrund i debatter, för nämligen fram åsikter om att ”krav på behöriga lärare hindrar anställning av duktiga men obehöriga lärare”. Han menar också att långa lärarutbildningar är negativa, då det gör det svårt att lämna läraryrket. Han ser pedagogiskt ledarskap, legitimering av lärare som tandlösa lösningsförsök.

Företagsekonomen har uppenbart inte förstått det skolforskning säger om att rätt utbildade lärare är skolan viktigaste resurs.

Man kan tro att Mats Alvesson sovit under en sten i skogen sedan mitten av det galna 1990-talet, då New Public Management fick fäste i landet och då lärare skulle vara coacher och undvika undervisning. Det var tider det! Han inser inte att det som då skedde är dagens skolas stora problem eftersom återverkningarna fortfarande finns i skolsystemet.

Tyvärr blir Alvessons artikel istället för en början på en dialog, ett uttryck för kompetensförakt och en relativistisk och rentav negativ syn på lärarna. Den blir dock kraftigt emotsagd i en replik och ett klart inlägg av skolledaren Vesna Prekopic, ”Sluta förminska lärarnas profession”länk till annan webbplats.

Hon anser med rätta att Alvesson förminskar vikten av den pedagogiska gärningen. Prekopic påpekar att "än en gång är skolan skärskådad, och än en gång är det en inte särskilt skolinitierad debattör som föreslår lösningar på skolans problem”. 

”Det är häpnadsväckande att Alvesson anser att skolan bör fokusera mer på resultaten samtidigt som han förminskar vikten av den pedagogiska gärningen. Förslagen om att anställa obehöriga lärare, korta lärarutbildningen, låta lärare först förlora jobben för att sedan konkurrensmässigt söka dem på nytt, anställa obehöriga ”hjälplärare” eller ”folk som vid behov kan agera kraftfullt, lyfta ut och ta sig an ”svårt störande elever” är ett hån mot både verksamma lärare som blivande. Den största insikten efter Alvessons artikel är att skolans och lärarnas väg till högre status, högre löner och verklighetsanpassad och riktad ekonomisk stöttning ännu är lång, och inte blir det bättre av att den profession som samhällets framtida medborgare är beroende av, förminskas på detta sätt.”

Ytterligare ett par repliker finns på DN.se där nationalekonomen Jonas Vlachos menar att bara få av skolans mål är möjliga att mätalänk till annan webbplats, och understryker att det är mycket svårt att mäta det Alvesson tror sig vilja mäta.
Och psykologidocenten Lena Adamson anser att skolk och bristande uthållighet ligger bakom resultatraset i skolanlänk till annan webbplats.
"Vi måste analysera och förstå våra elevers verkligheter, behov och drivkrafter i betydligt högre utsträckning än vad som görs i dag. Det är först då vi kan veta mer om vilka reformer som behövs, om vad den evigt omtvistade lärarutbildningen behöver fokusera på och vad de ekonomiska resurserna bäst ska användas till."


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla