Svensk skola passar bara medelmåttan?

I Svenska Dagbladet läser vi idag en frispråkig professor som menar att svensk skola sviker både de svagpresterande och de högpresterande eleverna.

Publicerad Av

I debattartikeln "Skolverket ger falsk bild av enig forskning"länk till annan webbplats skriver professor emeritus Kjell-Åke Forsgren:

"För att skapa en verklig skola för alla måste de ideologiska skygglapparna läggs åt sidan när det gäller forskningen. Det är inte svårt att hitta undersökningar och teorier som direkt motsäger de förment entydiga forskningsresultat som Skolverket redovisar."

Är det dags att omvärdera inställningen att "de duktiga klarar sig alltid"? Men vad göra för att inte skolan ska svika både de som har det svårt och de som har det lätt för sig? Det har nämligen ett litet land som Sverige inte råd med.

Liksom Skolverket anser många av oss att ett sammanhållet, icke nivågrupperat eller differentierat grundskolesystem är ett vinnande koncept. Men Forsgren påpekar att så gott som alla länder har ett sammanhållet system upp till 10–12-årsåldern, men därefter är det väldigt vanligt med differentieringar av olika slag.

Forsgren skriver:

"I Sverige har så gott som all uppmärksamhet och kraft ägnats åt de svagpresterande eleverna. I själva verket har denna grupp svikits genom bristande stöd och alltför sen uppföljning av studieresultaten. De högpresterande anses ”klara sig ändå”, men enligt bland andra Roland S Persson och internationell forskning stämmer inte detta, utan särbegåvade barn inte bara bromsas utan stigmatiseras till och med. Hårt drabbade av den svenska skolan blir även i detta fall särskilt de som kommer från hem utan studietradition. Då är att betänka att de högpresterande bäst skulle kunna säkra vår framtida välfärd och mest bidra till att föra utvecklingen framåt. Därför är andelen högpresterande väl så intressant som genomsnittssiffrorna i Pisa-studien: Singapore cirka 40 procent, Liechtenstein cirka 25 procent, Nederländerna cirka 19 procent, Tyskland cirka 18 procent, Finland cirka 15 procent och Sverige cirka 8 procent."

Och han avslutar med ännu en känga till Skolverket:

"Det var inte svårt att hitta undersökningar och teorier som direkt motsäger de förment entydiga forskningsresultat som Skolverket redovisar. Dessa motsvarar inte heller min egen erfarenhet efter femtio år ombord på den svenska utbildningsskutan. Ensidigheten i Skolverkets redovisning påminner om de försök som på 1600-talet gjordes för att bevisa alla språks ursprung ur hebreiskan. Där beaktades enbart data som ansågs kunna tala för den förmodade Sanningen, medan de som talade emot förbigicks. I arbetet med att skapa en verklig skola för alla krävs nog att de ideologiska skygglapparna läggs åt sidan även när det gäller forskningen." 


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla