Sverige behöver en nationell kunskapsskola

Det finns många lärare som mycket väl vet vad skolan behöver idag. En av dessa är den pensionerade gymnasieläraren Kristin Ivri Haugen. Läs hennes debattartikel i Dala-Demokraten, "Dagens skola skapar förlorare".länk till annan webbplats

Publicerad Av

"Vad ska till för att komma bort från en olikvärdig skola som skapar förlorare? Skolan seglar upp som en av valårets största frågor 2014, för man har insett allvaret. Något måste göras som förhindrar en jämlik skola. Skolan är ju den enskilt viktigaste faktorn för att få ett bra liv som vuxen."

Haugen menar att olikvärdighetens historik sammanfaller med skolans avreglering.

"Det började med kommunaliseringen av enhetsskolan år 1991, fortsatta med friskoleexperimentet, och så det 'fria' skolvalet. Och så var avregleringen fullföljd. Resten är historia med ökande olikvärdighet, fallande kunskaper, vidgade kunskapsklyftor, konkurrens om eleverna och betygsinflation, eleven som ”kund”, och allt fler som slås ut. De faller mellan stolarna. Lärarnas arbetsbelastning accelererar, medan deras inflytande, status och löner sjunker. Det brister i rättssäkerhet och opartiskhet, där det inte längre finns ett enhetligt regelsystem att hålla sig till, en händelse som ser ut som en tanke."

Hon tar ett brett grepp och lyfter fram såväl den socialdemokratiska kommunaliseringen som avreglerat och marknadsanpassat skolväsen vars syfte främst är att göra besparingar för att minimera budget och maximera avkastning. Haugen förordar en tydligare statlig styrning av skolan och refererar till den undersökning Lärarnas Riksförbund presenterade i somras där över 60 procent av väljarkåren önskade ett statligt skolsystem. Hon menar att:

"Ett statligt huvudmannaskap kommer att fungera samlande och mer likvärdigt, under förutsättning att också radikala förbättringar av lärarnas villkor genomförs, förslagsvis:
Lärarnas centrala betydelse för skolan ges erkännande. All samlad forskning fastslår lärarens avgörande inverkan på elevernas resultat.
Lärarna får rätt förutsättningar att kunna ge elever den kvalitet som krävs för att uppnå fullgoda resultat. Undervisningstaket bör höjas, eftersom eleverna behöver mer tid. Undervisningsskyldigheten måste sänkas till en rimligare nivå, så lärarna får möjligheter att ge varje elev tillräcklig uppföljning.
Lagstadgad kontinuerlig fortbildning, för att stärka professionaliteten och kvaliteten i läraryrket. Lärarnas fortbildning är eftersatt och resurserna olikvärdiga, eftersom det är upp till varje skolhuvudman hur man prioriterar kompetensutveckling."

Haugen avslutar:

"I dag har kommunerna och friskolornas huvudmän närapå all makt över lärarna, vilket varit till men för skolresultaten i stort. Lärarna har förlorat nästan allt inflytande.Men om staten övertar ansvaret för styrning och finansiering, lärares och rektorers anställningar och villkor samt beslutar om kvalitetshöjningar, får vi en förbättrad skola för alla. Då kan resurserna inte längre användas till vare sig växande kommunal skolbyråkrati, budgetregulering eller vinster och annat – på bekostnad av likvärdigheten."


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla