Skolan och partierna

Hur ska skolan behandla partier som vill in och propagera om sin politik? Ska alla partier som vill få komma in? Ska bara de godkända partierna som sitter i fullmäktige eller riksdag få komma ifråga?

Publicerad Av

Liksom tidigare valår så har dessa frågor diskuterats hett i år. Just nu pågår ett mycket intressant fortsatt samtal om detta på Svenska Dagbladets debattsida Brännpunkt med just de instanser som ska vägleda rektorer och ansvariga.

Tidigare har Justitieombudsmannen och Skolverket slagit fast att antingen tar man in alla eller ingen. Ingen mannamån får göras. Detta fick lärarfacken att gå ut i debatt i denna fråga. Lärarförbundet menade att innan det klargjorts hur det ligger till så kunde inga partier komma in i skolornalänk till annan webbplats.

Lärarnas Riksförbund var i sitt inlägg mer inriktat på att låta professionen bedöma vilka partier som ska släppas in eftersom det ska ingå i undervisningen.

I dag läser vi återigen om JO:s syn på denna frågalänk till annan webbplats efter att Justitiekanslern häromdagen gick ut och klargjorde att JK inte delar JO:s synlänk till annan webbplats.

JO menar återigen att inget parti får uteslutas på grund av sina åsikter. Men JK anser att JO:s tolkning är orimlig och alltför långtgående.

"Jag har stor respekt för JO men menar att objektivitetskravet inte kan tolkas på ett sätt som gör det omöjligt för skolor att planera sin verksamhet på ett rimligt sätt. Om en skola inbjuder representanter för riksdagspartierna till en debatt skulle enligt 2010 års JO-beslut samtliga cirka 40 partier som kandiderar till riksdagen men även andra partier kunna kräva att skolan anordnar motsvarande debatter där de får delta. Resultatet framstår som orimligt och leder sannolikt till att skolan väljer att avstå från politikerbesök.

Jag anser att en rektor, med stöd av Regeringsrättens avgöranden, bör kunna bjuda in representanter för riksdagspartierna eller kommunfullmäktige till en debatt medan andra partier som anmäler intresse får möjlighet att lämna in skriftligt material som av lärarna förmedlas till eleverna som ett led i skolans utbildning. En sådan ordning kan inte anses strida mot regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet och står inte heller i strid med yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser.

Det är skrämmande och djupt obehagligt att vi idag i Sverige, liksom i övriga Europa, har extrema partier som uttrycker uppfattningar som strider mot grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Men det är den verklighet som våra ungdomar ser omkring sig och det går inte att tiga ihjäl den. Tvärt om är det extra viktigt och enda sättet att vaccinera mot extremism att våga se och analysera den. Det ger eleverna möjlighet att kunna värdera och med fredliga medel bekämpa den.

Med den tolkning av grundlagen som jag ovan redovisat behöver en rektor som idag gör ett godtagbart objektivt urval, i de allra flesta fall inte ta emot företrädare för extrema partier i skolan. Men det är inte idag och bör inte heller i framtiden vara möjligt att utesluta ett parti från att delta på grund av de åsikter partiet företräder. Den utredning som nu har tillsatts bör vara medveten om de etablerade partiernas egenintresse i frågan och inte bakvägen öppna för en sådan ordning. Det öppna samhället värnas bäst genom det öppna samtalet."

JO svarar på detta idag med att man inväntar svar från en utredning:

"Frågorna om politiska partier i skolan har, som JK nämner, diskuterats sedan slutet av 1960-talet och kommer i fokus under varje valrörelse. Jag ser därför med intresse fram emot resultatet av den utredning som regeringen tillsatte den 21 augusti 2014. Förhoppningsvis ska därmed frågetecknen kring tolkningen och tillämpningen av objektivitetsprincipen rätas ut en gång för alla."

Vi fortsätter att följa denna fråga.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla