Stressen förstör gymnasieskolan

Stressen och pressen på lärarna ökar i gymnasieskolan. Det har vi kunnat följa under flera år. Nu är situationen i det närmaste ohållbar. I Svenska Dagbladet kunde vi häromdagen läsa en debattartikel av en avhoppad gymnasielärare, Gymnasieskolan skapar för mycket stresslänk till annan webbplats.

Publicerad Av

Hon heter Anneli Westfelt, är medlem i Lärarnas Riksförbund och arbetade på Thorlidsplans gymnasium i Stockholm. Hon beskriver problemen och gymnasieskolan på ett mycket nyanserat och tydligt sätt. Hennes text är svår att värja sig mot. Den uttrycker en stor frustation som lärarna känner idag inför en skola där de vare sig har tid eller resurser för att genomföra sitt viktiga uppdrag.

”Dagens gymnasieskola är allt för stressig. Jag har valt att lämna min lärarartjänst, för en tid eller för alltid, det vet jag inte än, klart är att jag inte längre vill medverka till att stressen upprätthålls. Stress påverkar vår förmåga att tänka, stör minnesfunktionen och orsakar sjukdomar. Därför måste vi göra allt för att inte lotsa in dagens unga i ett system med en hög inbyggd stressnivå."

Anneli ser stressade gymnasieelever och hon menar att framför allt fem faktorer bidrar till detta:

  • Den målstyrda skolan de går i och som vi haft sedan 1994.
  • Den kursutformade gymnasieskolan som innebär att det sätts betyg på varje kurs, och inte som tidigare i ett ämne.
  • Att helt fritt kunna välja skola är oerhört stressande för många elever.
  • Om den skola de går i är dåligt organiserad leder det ofta till stress med stressade lärare som lätt sprider stressen till sina elever.
  • Smartphones, sociala medier och datorspel innebär att dagens skola måste hjälpa unga människor på ett annat sätt och lära dem att fokusera på det de gör.

Hon beskriver också hur lärarna pressas genom bland annat av alltmer administrativt arbete, en dålig organisation och för högt antal undervisningstimmar. Dessutom liknar läraryrket alltmer ett vanligt kontorsjobb. Istället för att renodla den kreativa sidan i yrket tvingas lärare sitta på ett kontor 9-5.

Liksom många lärare på golvet kritiserar hon även det fria skolvalet, friskolereformen och hela marknadsideologin i dagens skola.

Förhoppningsvis lyssnar skolansvariga till Annelis ord:

"Om jag ska ens ska överväga att komma tillbaka till läraryrket vill jag inte se några snabba, drastiska förslag, som till exempel att göra gymnasieskolan obligatorisk (vilket jag tror är en dålig idé). I stället måste man från grunden skapa en stabil skolpolitik som håller över tid. Och det är nödvändigt att så långt det är möjligt bygga bort orsakerna till stress."

Svensk skola behöver att lärare stannar kvar i yrket och utvecklas i det. Inom bara några år kommer bristen på utbildade behöriga lärare vara än mer akut än i dag. Då kommer såväl regering som arbetsgivare att önska att de lyssnat på lärare.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla