OECD konstaterar det alla vet

Ibland lyssnar man inte till de som vet. Ibland måste man låta någon annan komma och berätta, någon som tittar med fräscha ögon på det vi känner så väl. Som exempelvis den svenska skolan. Nu visste vi inte exakt hur illa det stod till med den svenska skolan förrän vi kunde jämföra oss med omvärlden. Under de senaste tio femton åren har svenska skolan mätt sig mot andra länders skolsystem.

Publicerad Av

Fallet för Sverige har tilltagit jämfört med andra länder och chocken kom i december 2013 med senaste PISA-studien. Omedelbart därefter bad den förra regeringen OECD göra en särskils studie av svenska skolan.

På måndagen var så OECD i Stockholm för att berätta vad man tycker Sverige bör göra för att lyfta skolan. Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningspresenterade var på plats och presenterade resultatet i den fördjupade analysen som finns i rapporten ”Improving Schools in Sweden”länk till annan webbplats.

Här kommer en liten sammanfattning för er som inte följde presskonferensen eller läste allt som OECD sagt om den svenska skolans problem.

Andreas Schleicher började med att berätta om hur han, när han gick vid universitetet, såg Sverige som ett studiemässigt föredöme. Men det är inte längre fallet...

Vidare konstaterade Schleicher  att det inte är pengar som avgör hur bra ett lands skola är, även om det påverkar. Sverige lägger också mycket riktigt mycket pengar på skolan, men lyckas alltså ändå inte.

De svenska resultaten har försämrats överlag, men även den bästa gruppen, högpresterande elever, har blivit sämre. Diagrammet över hur olika länder förbättrat sina resultat under kort tid visar positiva rörelser för exempelvis Polen, Italien, Singapore och Tyskland – medan Sverige backat kraftigt.

Men Sverige får beröm eftersom politikerna, från alla sidor, ser vikten med utbildning och vill förbättra skolan. Det visar också inte minst de många politiska reformer på skolområdet och att frågorna ligger i centrum av samhällsdebatten.

När Andreas Schleicher visade tabeller över vilka förväntningar elever har på sig själva, så ligger Sverige också lågt.

"Jag ska inte ta med Singapore och Korea, de skulle inte få plats i diagrammet", sa han torrt. Svenska elever verkar i större grad tro att man föds med en egenskap, och inte själv kan påverka utfallet, i tex matematik.

”Det är inte hur många lärare vi har, utan hur bra de är, som räknas”, konstaterades också i rapporten som visar att barnen med låg socioekonomisk bakgrund i tex Kina, presterar bättre än de högpresterande i Sverige.

OECD konstaterar att läraryrket måste bli mer attraktivt för att locka de bästa studenterna. Lönenivåer och möjligheten till lönekarriär är viktig. Just när det gäller lönen så erbjuder Sverige fortfarande väldigt få karriärsteg jämfört med andra länder. Karriärtjänsterna som Alliansen genomförde har sannolikt slagit igenom, men trots det så är löneskillnaderna mellan lärare små.

Det är klassrummet som är kärnan, enligt OECD:s analys. Därmed så ska också de reformer som införs påverka det som händer i klassrummet. Analysen visar också att svenska lärare observeras väldigt sällan, av både rektorer och kollegor. Det kollegiala samarbetet är svagt.

Skolverkets GD och ordförande för den nyinrättade Skolkommissionen, Anna Ekström, tog upp kvaliteten på undervisning och utbildning. Kan det vara så att de tre stora och kritiserade reformerna – kommunaliseringen, friskolesystemet och valfrihetssystemet – påverkat undervisningen och det som händer i klassrummet? Det är i alla fall något som påverkar alla elever och påverkar tidigt under skolåren.

Lärarnas Riksförbund kunde pricka av många punkter som man kritiserat genom åren. Förbundsordförande Bo Jansson menar att den av regeringen föreslagna satsningen på lärarlöner är välbehövlig, men inte tillräcklig.

”Vi behöver ytterligare satsningar på lärarkåren. Dagens huvudmän kan inte längre smita undan utan måste redan nu satsa på att höja lärarlöner och förbättra kompetensutvecklingen.”

Staten bör ta hand om de övergripande förutsättningarna, och uppdraget bör riktas direkt till lärare och rektorer att genomföra detta. Det kommer bidra till att öka likvärdigheten och kunskapsresultaten.

”Det behövs ett större nationellt ansvar för skolan. Det bekräftar OECD i sin granskning idag. Jag kommer själv att lyfta frågan om statens styrning, finansiering och ansvar inom Skolkommission. Det är dags att lyfta den våta filt som ligger över denna fråga”, konstaterade Bo Jansson.

Läs LR:s pressmeddelande.

Läs vad några medier skriver: DN, länk till annan webbplatsExpressenlänk till annan webbplats och SvDlänk till annan webbplats.

I Studio Ett länk till annan webbplatskunde vi under måndagen lyssna till ett intressant samtal om larmet och vilka problemen är.

Alldeles mot slutet lyfte en av deltagarna, Eva Larsson, fram kris-förnekarnas betydelse för situationen. Dessa förnekare fanns, och finns lite, överallt. De finns bland dem som utbildar morgondagens lärare och de som alltid säger att svenska skolan är betydligt bättre är sitt rykte. De som helst vill se det positiva och ser all kritik och varningar som svartmålningar.

I Nerikes Allehandalänk till annan webbplats gick LR ur och kopplade OECD:s rapport till den lokala verkligheten.

"Eleverna blir lidande när ledningen är otydlig. Lärarnas riksförbund (LR) menar att OECD har rätt i sina iakttagelser av svensk skola."


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla