Företag och friskolor missgynnar inte skolan, enligt Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv har presenterat några rapporter om jämlik sjukvård och likvärdig skola.

Publicerad Av

Svenskt Näringsliv har presenterat några rapporter om jämlik sjukvård och likvärdig skola. På onsdagen samlades man i Kungliga Myntkabinettet vid Slottet i Stockholm för att förklara hur välfärden påverkas, eller inte påverkas av företagande i denna sektor. Budskapet var inte oväntat att dessa välfärdsområden gynnas av privata alternativ – eller i alla fall så missgynnas inte välfärden av dessa.

Vi ägnar oss här åt rapporten om skolan. Kanske kan det försiktiga budskapet också beskrivas som att näringslivet och skolföretagen inte skadar skolans likvärdighet, om Svenskt Näringsliv får säga sitt?

Redan i morse kunde vi höra ett nyhetsinslag på Sveriges Radios Ekot. Rubriken var ”Svenskt näringsliv: Inte sämre likvärdighet i skolan”länk till annan webbplats. I nyhetssändningen berättades om att elever med sämre förutsättningar inte får sämre resultat i skolan nu, jämfört med tidigare. Att boendesegregationen medfört större skillnader i resultat mellan olika skolor är en annan sak, men det har inte påverkat elevernas resultat.

Svenskt Näringsliv får visst stöd av Skolverket som tycks ha mjukat upp sin ståndpunkt på senare år. Skolverket talade tidigare om en försämring av likvärdigheten i den svenska skolan. Grunden var ökad skolsegregation och ökade skillnader mellan skolor, det sades vara allvarligt och ett politiskt ansvarstagande för att rätta till problemet krävdes. Man kopplade tydligt de ökade skillnaderna mellan skolor till minskad likvärdighet och det fria skolvalet ifrågasattes. Men sedan har man ändrat sig något. Verkets officiella hållning är sedan 2014 inte längre att likvärdigheten har försämrats, utan att det i stället finns en risk på sikt för att utbildningen blir mindre likvärdig.

Skolrapporten kan läsas här, "Förbättrad välfärd: Likvärdighet i den svenska skolan"länk till annan webbplats.

Överhuvudtaget ägnas här mycket tid och möda åt att förklara hur komplex frågan om likvärdighet är. Det finns många parametrar och det är inte alltid självklart vad en likvärdig skola är för något. Syftet med rapporten är att "försöka klargöra betydelsen av en likvärdig skola, hur likvärdighet i skolan mäts, hur likvärdig skolan är och vad som kan stärka likvärdigheten. Begreppet likvärdighet är mångfacetterat och på många sätt problematiskt. Det sker ett antal begreppsförskjutningar när innebörden i begreppet ska mätas, följas upp och senare tolkas."

Lunchekot följer sedan upp nyheten från morgonen med att berätta att Liberalernas partiledare Jan Björklund nu begär att direktiven till Skol-kommissionen ska skrivas om och inte ägna sig åt hur likvärdigheten ska ökas genom begränsningar i friskolornas verksamhet.

Med tanke på hur välfärdsföretagens verksamhet inom skolan (och sjukvården) försvaras så kan det var intressant att läsa ett mer kritiskt inlägg på sajten Skola och Samhälle. Nyligen skrev skoldebattören Sten Svensson ett inlägg betitlat ”Så sprids oklarhet och förvirring i skoldebatten"länk till annan webbplats.

Inlägget är i huvudsak ett angrepp på Gabriel H Sahlgren, doktorand vid London School of Economics, samt även en av de som i berömmande ordalag kommenterade rapporterna om skolan vid Svenskt Näringslivs seminarium. Svensson avslutar sitt inlägg med följande:

”I takt med att alltfler börjat ifrågasätta dagens marknadsstyrda skola har det blivit viktigare för Svenskt Näringsliv, friskolebranschen och de partier som stöder dagens segregerade skola att försvara sig. Men då de har svårt att finna forskningsstöd för sin linje förlitar de sig istället på en debattör som Sahlgren. Kan man inte vinna en debatt kan man åtminstone förvirra den.”

Eller så kan man också skriva egna rapporter?

Glädjande är att Svenskt Näringsliv i dessa rapporter konstaterar att valfrihetsreformerna "inte har vårdats tillräckligt väl och skulle i vissa fall behöva vidareutvecklas". Nej, i många fall har de inte vårdats alls utan lämnats helt oreglerade. Vi har exempelvis sett exempel på att skolor har kunnat säljas för en spottstyver och att skolföretag kunnat lägga ned mängder av skolor på en gång.

I rapporterna öppnar Svenskt Näringsliv för förändringar i regelverken som man menar "är i viss utsträckning nödvändigt men måste i sådana fall grundas på reella problem och stödjas av fakta".

Det välkomnas.


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla