Pengarna kommer inte rätt när mellannivån ska styra

Detaljstyrning och ineffektiv fördelning av pengarna är ett argumnmet för en nationell finansiering av svensk skola. 

Även Skolverket konstaterar nu att pengar för skolreformer inte kommer ut till skolorna

Detaljstyrning och ineffektiv fördelning av pengarna hindrar Skolverket att slussa vidare statsbidrag till kommuner och friskolor. För 2016 handlar det om en halv miljard.

Se där ett starkt argument för att det ska finnas en nationell finansiering av svensk skola. Pengarna måste hamna rätt för att stärka undervisningen och höja elevernas resultat.

Det är tidningen Altinget länk till annan webbplats(kräver prenumeration) som skriver att Skolverket i sitt budgetunderlaglänk till annan webbplats tror att nyttjandegraden av statsbidragen blir mellan 90 och 95 procent. Man citerar Skolverket att det ”innebär att omkring 500 mnkr antingen inte kommer att sökas eller kommer att återkrävas från huvudmännen i enlighet med de olika förordningarna”.

I Altingets artikel läser vi vidare:

”Under 2016 ska Skolverket fördela över 12 miljarder kronor i statsbidrag till skolans huvudmän, alltså kommuner och friskolor. Det är drygt 60 olika bidrag som ska slussas vidare till huvudmännen. Hur och på vilket sätt huvudmännen ska få del av pengarna regleras i över 50 olika förordningar. Därtill kommer även andra så kallade sakanslag, som ligger utanför myndighetens förvaltningsanslag, som gör att verksamheten splittras.”

I Lärarnas Riksförbunds rapport "Pengarna i sjön"länk till annan webbplats som presenterade förra året beskrevs just detta problem med den svaga styrningen av resurser till skolan. Skolhuvudmännen visar att de inte förmår vare sig söka pengar eller använda dem rätt.

Det är uppenbart varför förbundet arbetar för en statligt, tydligt nationell samlad finansiering av svensk skola.



Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla