Hot och våld i skolan

Skolledningar måste agera

Lärarnas Riksförbund har länge varnat för en oacceptabel utveckling med hot och våld i skolan. Nu debatteras skolsäkerheten igen efter att antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket ökat kraftigt. Och igår rapporterades det om ännu en knivincident på en grundskola.

Publicerad Av

Vårterminen har startat och frågan om säkerheten i skolorna har åter blivit aktuell.

Metalldetektorer i skolan?

Efter gårdagens händelse i Tyresö där två elever på Engelska skolan knivskurits av en annan elevlänk till annan webbplats tog Sveriges Radios P1-Morgon idag upp diskussionen om vi ska ha metalldetektorer i våra skolorlänk till annan webbplats. Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén och Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand gav sin syn på saken.

Åsa Fahlén menade att metalldetektorer bör sättas in när situationen är akut på en skola och man misstänker att det finns vapen och knivar i omlopp. Johanna Jaara Åstrand höll med. Men båda menade att det långsiktiga arbetet måste rikta in sig på andra åtgärder.

Men mot bakgrund att alltfler händelser med knivar eller vapenliknande föremål anmälts till Arbetsmiljöverket, måste man rikta in sig på säkerhet i första hand. Dessutom har elever och personal dödats i knivattacker bland annat i Trollhättan 2015.

Ökning av anmälningar om hot och våld i skolan

Igår medverkade Åsa Fahlén också i SVT när nyheterna lyfte fram problemet med den oroande utvecklingen av hot och våld i skolan och man berättar att antalet anmälningar om hot och våld fortsätter ökalänk till annan webbplats i skolan. Och SVT berättade bland annat om att lärare knivhotats av en elevlänk till annan webbplats.

Fakta säger att 2017 anmäldes 755 incidenter till Arbetsmiljöverket, vid terminsslutet 2018 var det 845. Under förra året anmäldes 54 händelser där kniv eller vapenliknande föremål, såsom t. ex. soft air guns, använts. Det är det högsta antal som kommit in till Arbetsmiljöverket de senaste fem åren. Majoriteten av alla anmälningar om hot och våld rör skolpersonal.

Vad ökningen beror på är oklart, enligt Arbetsmiljöverket. Det går inte att säga om situationen på skolorna förvärrats eller om anmälningsbenägenheten ökat.

Varnat för länge

Denna utveckling har Lärarnas Riksförbund varnat för och berättat om länge. Ända sedan 2002 har förbundet gjort återkommande arbetsmiljöundersökningar som bland annat tittat på förekomsten av hot och våld.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén säger till SVT att skolorna måste bli bättre på att arbeta med de här frågorna.

– När man pratar med andra personer i samhället så tror dom inte det är sant. Inte sjutton skulle man acceptera att folk slåss ute i korridoren eller att någon kallar dig nedsättande saker på något annat jobb. Men på något sätt så gör man det i skolan.

– Jag tycker det är fruktansvärt att man på sin arbetsplats ska behöva utstå dödshot, knivhot, överhuvudtaget känna sig osäker, sa Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén till SVT.

Skolan avgörande

I går publicerades också debattartikeln ”Skolan avgörande i kampen mot kriminaliteten”länk till annan webbplats på SVT Opinion. Där skriver Åsa Fahlén att:

”Den gemensamma nämnaren för många av dem som hamnar i brottslighet är ett skolmisslyckande. Så skolan är samhällets bästa chans när det gäller att förebygga kriminalitet.

Då krävs kraftfulla insatser för att öka antalet vuxna på skolor med de tuffaste utmaningarna, fler erfarna och legitimerade lärare, fler lärarassistenter och förstärkt elevhälsa.”

Förutom bättre så kallat “skalskydd” på skolor med akuta problem krävs det också en rad samverkande åtgärder.

Till exempel ett utvecklat samarbete mellan hem och skola, men också tid för att se och även tala om eleverna, samt resurser – tillräckligt med personal och möjlighet till stöd och extraresurser. Men också till akuta åtgärder när hot och våld ägt rum.

Skolledningen måste agera

För makthavarna i skolan, våra politiker och skolhuvudmännen, kan det vara värt att läsa den debattartikel Åsa Fahlén hade på SVT Opinion förra året, ”Våld och hot accepteras i dag indirekt i den svenska skolan”länk till annan webbplats, där hon bland annat skriver:

“Många lärare känner sig osäkra på hur man kan markera gränser för sina elever. Det finns en oro att man ”tar i” för mycket och då riskerar att bli tillrättavisad av arbetsgivaren, eller till och med avstängd från arbetet.

När elever med olika svårigheter och särskilda behov placeras i vanlig klass är det nödvändigt att det följer med resurser och kompetens.

Den enskilde läraren skall inte behöva få höra att han eller hon misslyckats med dessa elever, när det egentligen handlar om att huvudmannen som har ansvar för skolan har brustit i sitt ansvar med att ge särskilt stöd.

En viktig sak är som sagt att rektor och skolledning inte får tveka om att flytta på eller stänga av elever som är hotfulla och våldsamma. Det skall vara nolltolerans när det handlar om hot, våld och trakasserier i svensk skola. Också när lärare utsätts.”


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla