Ett systemfel som drabbar lärare och elever

Inte lärarnas fel när nya metoder inte införs rätt

En omdiskuterad metod som också påverkar undervisningen kallas för lågaffektivt bemötande. Av en del kritiker kallad för "lågeffektivt bemötande". Den har införts nu, på många håll utan vare sig tillräcklig tid eller tillräcklig utbildning.

Publicerad Av

Debatten om lågaffektivt bemötande har pågått med varierande intensitet det senaste året.

Idag tog P1-morgon upp det igen samband med att Barn- och elevombudet BEO valt att begära skadestånd i ett fall där en lärare lyft bort en elev som blockerade en korridor som också var en utrymningsväg. Läraren anklagas för att ha kränkt elev genom att fysiskt lyfta denne ur en soffa.

Fall till Högsta domstolen
Eleven hade särskilda behov och det fanns en särskild handlingsplan enligt vilken man skulle ha ett lågaffektivt bemötande mot eleven. Fallet har nu gått till Högsta Domstolen. BEO har kritiserats från flera håll, bland annat från kollegor på Skolinspektionenlänk till annan webbplats, som också inrymmer BEO.

I det intressanta samtalet i P1-morgonlänk till annan webbplats deltog läraren Sara Bruun, som har skrivit mycket kritisktlänk till annan webbplats om denna metod som utvecklats och främst anpassats för att hantera personer i affekt och används av polisen i konfliktsituationer och även inom vården.

Sara Bruun diskuterade med rektorn Johan Kant, som är mer positiv till metoden.

Både Sara och Johan möttes dock i att det inte kan vara så att en metod är hela lösningen. Det handlar också om att ge lärare mer tid för sin undervisning, men även ordentligt med tid för utbildning med diskussion och genomgång i det egna kollegiet.

Får ej förvandlas till kravlöshet
I samtalet var man eniga om att den aktuella metoden inte får förvandlas till kravlöshet inför elevernas insatser i skolan.

"Man förväxlar lågaffektivt bemötande med kravlöshet, att vi inte längre ska ställa krav i skolan - och det är ju inte det som är lågaffektivt bemötande. Det är ett förebyggande verktyg och att vi inte ska gå in när eleven är i affekt. Men det betyder inte att vi (lärare) inte ska vara tydliga ledare", sa Sara Bruun som också menade att det lågaffektiva bemötandet spillt över på kraven på eleverna i undervisningssituationer och på fler elever än de med särskilda behov.

Huvudmannens ansvar för fortbildning
Det som lite glömdes bort var arbetsgivarens/huvudmannens ansvar för fortbildningen och att ge förutsättningarna för att lärarna ska klara sitt uppdrag med kvalitet.

Tyvärr blev också de avslutande orden från programledaren att det behövs mer utbildning. Ja, det behövs mer – och ordentlig – utbildning också. Annars blir systemfelet med dålig fortbildning förödande för såväl elver som lärare.

Framförallt behövs mer tid och resurser, och mindre enstaka föreläsningar som ska ”inspirera”. Det som behövs är mer tid för samtal och diskussion i lärarkollegiet kring undervisningen och om arbetet med eleverna.

”Man förväxlar lågaffektivt bemötande med kravlöshet.”

Sara Bruun


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla