Huvudmän utan ansvar

Ger bort kommunens utbildningar till friskolor

Vad händer när tillräckligt många kommunala huvudmän släpper just huvudmannaskapet, alltså i klartext ansvaret, för skolan? Detta verkar ske på flera håll i landet.

Publicerad Av

Många kommuner runtom i landet skär ner på skolan och kallar det för effektiviseringar. Det har vi kunnat läsa om under året. Men det finns fler sätt att försöka minska det egna ansvaret för skolan.

I fredags i förra veckan skrev Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén och Stefan Hemb, som är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Skara, en debattartikellänk till annan webbplats där de förklarade att den svenska skolan är utom kontroll. De menade att kommunala huvudmän måste stoppas från att ”leka skola”.

Det senaste exemplet som man utgick från finns i Skara där kommunen stänger ett attraktivt gymnasieprogram på den kommunala Katedralskolan. Detta program ska ges till en friskola.

”Här kan en kommun göra som den vill och kringgå regler. Det är oacceptabelt”, skriver de två företrädarna för Lärarnas Riksförbund.

Katedralskolan i Skara är en av de mest traditionsrika skolorna i landet med rötter i 1600-talet. I Skara finns också ett fristående gymnasium som har en estetisk utbildning med inriktning mot musikområdet.

Den politiska majoriteten beslutade nyligen att lägga ner det estetiska programmet på Katedralskolan mot fackens protester. Skälet till att man valt just detta program (som har en stabil ekonomi) är att privata Olinsgymnasiets ägare ville ha det.

Egentligen ville kommunen ge bort både estetiska programmet och samhällsprogrammet. Men det genomfördes inte, utan på grund av protesterna så lades enbart det estetiska programmet ner, eller flyttades till den lokala friskolan.

Detta verkar vara ett försök att kringgå de nya hårdare reglerna från Skolinspektionen – där man inte ger tillstånd till en fristående skola om friskolans program kan riskera att skada den kommunala skolan, det vill säga om kommunen saknar programmet eller har fler sökande än vad de kan ta emot på programmet.

I debattartikeln berättar man att det också rent ut angetts som skäl av Barn- och utbildningsnämndens ordförande; ”om inte vi stänger får han inte tillstånd att starta”...

Lärarnas Riksförbunds företrädare menar att det är olämpligt att en privat företagare ska kunna diktera villkoren för kommunala beslut, utan hänsyn till vad lag och avtal säger.

När jag talar med Stefan Hemb berättar han att stödet för LR:s agerande i frågan är starkt bland kommuninvånarna. Han säger att:

”Det som väcker min oro är främst att ett sådant här agerande skall vara OK. Vi ser framför oss en risk att detta ska ses som ett accepterat sätt att kringgå de nya hårdare reglerna från skolinspektionen för tillstånd till fristående skolor vilket ju nämns i artikeln.”

Han vill få en mer spridd diskussion för att försöka förhindra ett framtida agerande från olika lokala aktörer för att skapa eller ge bort verksamhet till fristående aktörer för att kringgå de centrala reglerna.

”Det vi ser är ett väldigt ifrågasättande av lokala politikers förmåga att se konsekvenserna av de fattade besluten i ett strategiskt perspektiv. Det må vara ett mindre problem på större orter (mer folkrika) men på mindre orter kan det få förödande konsekvenser för den kommunala verksamheten.”

Stefan Hemb fortsätter:

Jag har inte svårt att acceptera att en kommunal skola blir utkonkurrerad av en fristående då det sker på riktiga grunder och kommunen gör ett sämre arbete än konkurrenten utan det är att man politiskt försöker möblera om i skeendet genom att skänka bort verksamhet och (som vi ser det) gör agerar för att gå runt skolinspektionens hårdare regler. Vi fick ju information om att programmen valts för att den privata aktören ville ha dessa program och att de nya reglerna skulle hindra friskolans start av programmen om inte kommunen stoppade dem på den kommunala skolan. Det är dessa tankar som gör mig mörkrädd om man ser det som en risk för ett nytt agerande runt om i landet där det ju finns så många mindre kommuner.”

Det är bäst att understryka att Lärarnas Riksförbund inte är emot fristående skolor. Däremot menar förbundet att möjligheten till vinstuttag i skolan bör begränsas. Friskoleföretagens vinster måste återinvesteras i skolan och i lärares löner. Kan en fristående skola inte upprätthålla hög kvalitet ska ägarna inte kunna ta ut stora vinster.

Och det förbundet vänder sig mot är exempelvis Skara kommuns sätt att vilja ge bort en fungerande utbildning till en fristående aktör bara för att denne ”vill ha utbildningen”.

Hela denna affär är ett tydligt exempel på att skolan måste bli ett nationellt och statligt åtagande. Sådant här kommunalt godtycke ska inte kunna förekomma.

Nu är inte Skara enda exemplet. Det berättas att i Östersund stängs en kommunal skola, de elever som går där får flytta till andra skolor. Kommunen renoverar byggnaden för ett betydande belopp och hyr ut till en friskola. Även i Örebro lämnas en utbildning över.

Det som väcker min oro är främst att ett sådant här agerande skall vara OK. Vi ser framför oss en risk att detta ska ses som ett accepterat sätt att kringgå de nya hårdare reglerna från skolinspektionen för tillstånd till fristående skolor

Stefan Hemb


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla