Förintelsens minnesdag

Skolans roll allt viktigare

På förintelsens minnesdag 27 januari påminns vi om skolans och lärarnas roll för att uppmärksamma denna dag och föra kunskapen vidare.

Publicerad Av

Idag den 27 januari och är det den internationella minnesdagen för förintelsenslänk till annan webbplats offer. Det är det datumet då fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz Birkenau befriades 1945. I år har det alltså gått 75 år sedan den dagen.

Minnesdagen är till för alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Sedan 1999 har det varit en nationell minnesdag i Sverige och FN deklarerade 2005 denna dag som internationell minnesdag. På en ceremoni i Polen kommer både prinsessan Victoria och statsministern vara med och i höst hålls en förintelsekonferens i Malmö.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén har en debattartikel i Dagens Arena, ”Förintelsens långa skugga måste påverka skolans arbete”länk till annan webbplats.

”Minnet och kunskaperna om vad som hänt måste hållas vid liv när förintelsen kommer allt längre bort från dagens elever. Vi får vara djupt tacksamma för att överlevare som bland andra Hédi Fried och Emerich Roth så länge orkat fortsätta möta ungdomar och berätta om de obeskrivliga fasorna. Ett sådant möte ger förståelse och djupa insikter som inget annat. Men tiden då inga överlevare finns kvar kommer. Det vet vi.

Skolan har då en än viktigare roll. I såväl historieundervisningen som i andra ämnen är det viktigt att eleverna får ta del av människors egna berättelser. Till exempel är samhällskunskapsämnet är viktigt för att stärka elevernas motståndskraft mot totalitära rörelser och få dem att ta ställning för demokrati, jämställdhet och människors lika värde. En elev som förmår att kritiskt granska källmaterial inte minst på nätet får också en nyckel till att bli delaktig i det demokratiska samtalet. Undervisningen, oavsett skolämne, kan bidra till att rusta eleverna med kunskaper för att genomskåda propaganda, falska fakta och information som är avsedd att vilseleda.

För att skolan ska kunna genomföra sin viktiga uppgift och ge kunskap och insikt i vad som hänt mänskligheten, inte minst mänsklighetens våldsamma moderna historia, måste det ges rätt förutsättningar. Här menar jag att timplanerna är särskilt viktiga. Genom dessa säkras att alla elever får tillräckligt med tid i alla ämnen.

I detta sammanhang kan det vara värt att påminna om några blogginlägg som läraren Charlotta Granath, ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund och förstelärare i SO-ämnen samt skolambassadör för EU skrev då hon var ämnesspanare förra året.

Hon berättade i tre blogginlägg – "Förintelsens minnesdag", del 1länk till annan webbplats, del 2länk till annan webbplats och del 3länk till annan webbplats – om hur lärare kan arbeta med frågan i sin undervisning, hur eleverna kan lära sig om och få förståelse för världskrigen, förintelsen och efterkrigstiden och hon berättar även om hur ett besök i Auschwitz kan gå till. Charlotta beskriver också hur minnesdagen uppmärksammas i hennes skola:

”Vi tänder ljus på olika platser i skolan och vi minns. I undervisningen läser vi litteratur, gör filmanalys, vi genomför värdegrundsövningar och vi blickar också framåt. Förintelsens minnesdag påminner oss om vikten och värdet av att känna till vår historia, för att kunna vara med och forma vår framtid där mänskliga rättigheter inte åsidosätts.”

Det finns mycket material om förintelsen bland annat på ”SO-rummet”länk till annan webbplats att använda. Det är en gratis digital lärresurs och Sveriges största och mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen.

Inför Förintelsens minnesdag sändes i gårdagens Godmorgon Världen i P1 också ett intressant inslag, ”Kluven bild av antisemitismen”länk till annan webbplats, med Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.

Han påtalade att Sverige visserligen är ett av världens minst antisemitiska länder, men att undersökningar ger en mer kluven bild. Mattsson förklarade att vi har en mycket liten andel (5 %) så kallade ”konsekventa antisemiter” i Sverige, men bland dem identifierar sig som muslimer är det 39 % som hyser tydligt antisemitiska åsikter.

Vi har alltså dels en traditionell antisemitisk högerextremism, och dels en antisemitism bland muslimer i Sverige. Detta är något som många lärare är väl medvetna om.

Mer än en tredjedel av Sveriges elever besöker lägret Auschwitz-Birkenau i Polen under sin tonårstid och Christer Matsson talar också om att resorna till koncentrationslägren måste användas rätt och ge förståelse för vad och vilka mekanismer som ledde fram till dem.

Studier visar att under besöken talas det inte så mycket om förintelsen eller antisemitismen, utan (kanske förståeligt) mer om de praktiska förhållandena i lägren.

”Om undervisningen ser ut på det sättet så riskerar Auschwitz att bli en obegriplig planet som svävar omkring i ett universum av ondska. Det är frågan om hur den platsen blev till som är central.
/…/
Samtidigt finns det ett enormt stort engagemang hos lärare. Så man ska inte låta sig nedslås av detta, för jag tror att i grund och botten är detta en väldigt bra verksamhet. Men det som då krävs är gedigen fortbildning så att de här resursen och det här engagemanget att göra gott understöds så att man har maximal nytta utav det.”

Låt mig återigen citera Åsa Fahléns artikel i Dagens Arena. Hon avslutar sin text om skolans och lärarnas roll för att uppmärksamma denna dag och föra kunskapen vidare.

”Lärarnas uppgift är att varje dag, för varje elev, i varje klassrum, i varje skola stå upp för kunskaper och en demokratisk grundsyn. Vi ska bidra till att främja utveckling och lärande, förankra respekt för demokratiska värderingar och i vårt dagliga arbete verka för människors lika värde. Förintelsens långa skugga gör att vi aldrig får förtröttas i detta arbete.”

”Minnesdagen är till för alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism"


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla