Källkritik och kunskap allt viktigare

Nu sprids fejknyheter och falsk information

Idag på Källkritikenslänk till annan webbplats dag kommer man på många skolor särskilt uppmärksamma vikten av källkritik lite extra.

Att ha koll på källkritik är onekligen viktigt när det nu sprids falsk information om coronaviruset. Missvisande påståenden och falsk information delas friskt. SVT berättarlänk till annan webbplats att också rena bedragare utnyttjar vår rädsla och vill tjäna snabba pengar.

Konsekvenserna av att inte veta vad som kan betraktas som en pålitlig källa är att man riskerar att oreflekterat konsumera alternativa medier och därigenom får ett begränsat, och i värsta fall felaktigt, perspektiv på omvärlden.

Åsa Wikforss, som är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och har skrivit boken ”Alternativa fakta: om kunskapen och dess fienderlänk till annan webbplats” anser att svenska skolor måste bli bättre på att jobba med hur fejkade nyheter och tvivelaktiga källor ser ut, och inte bara reflektera kring den källa man har använt. Hon menar att alla måste lära sig att använda etablerade källor. Det vill säga att hålla sig till seriösa nyhetskanaler och dagstidningar:

”Så fort man är ute själv och försöker hitta alternativa källor, då är det riskabelt och mycket svårt att avgöra vad som är pålitligt. I etablerade medier blir det fel ibland, men det finns inget medvetet fejkade nyheter och det är den stora skillnaden.
Det är viktigt att träna på att känna igen fejkade nyheter. Och det finns vissa egenskaper som fejkade nyheter har som jag tycker att man ska lära alla elever.”

Åsa Wikforss talar i en kort film på Stockholms universitets hemsidalänk till annan webbplats om en annan sak som påverkar kunskap och källkritik: Kunskapsresistens.

Det som är oroande är inte att det finns fakta som vi inte har kunskap om. Det som är oroande är att det finns kunskap som vi inte tar till oss.

Hon understryker att det krävs övertygelse, sanning och evidens när vi kommunicerar. Men här kommer vår bekräftelse-bias in i bilden, och den styrs i stor utsträckning av vårt sökande efter identitet och grupptillhörighet.

Ju mer polariserat ett samhälle blir, ju tydligare gruppindelningar vi får, desto mer faktapolariserat blir det.
Vi tror inte det vi har goda skäl att tro, vi tror det vi vill tro. Vi tror det som vår grupp tror på.

***

Idag på Källkritikens dag har också priset ”Det gyllene förstoringsglaset” delats ut av Internetstiftelsen. I år blev det skolsatsningen Nätsmart Moralänk till annan webbplats som belönades det nationella källkritikspriset.

Genom satsningen Nätsmart Mora ska barn och unga, och deras vårdnadshavare, få ökade kunskaper i ämnen som källkritik och integritet.

Det delas även ut ett Allmänhetens pris av ”Det gyllene förstoringsglaset” och i år belönas den publika och folkbildande Facebook-gruppen ”Källkritik, fake news och faktagranskning”.länk till annan webbplats Utöver det tilldelades i år källkritiksnestorn Torsten Thurén ett hederspris.

Och behovet är stort.

För två år sedan konstaterades i en granskning av Skolinspektionen ”Undervisning om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap Årskurs 7-9.” att undervisningen i källkritik var otillräcklig. Man hade tittat närmare på 30 skolor och hur undervisningen kring digital källkritik bedrevs.

Det visade sig att elever i stor utsträckning faktiskt läser nyheter från etablerade nyhetssidor, vilket ju är positivt. Samtidigt framkommer det i andra rapporter att många elever har svårt att veta och se skillnad på en vanlig artikel och en reklamartikel.

Lärarnas Riksförbund lyfter återkommande vikten av källkritik och kunskap. Nedan kommer länkar till några texter av förbundets ordförande Åsa Fahlén om just källkritik och skolans kunskapsuppdrag:

”Skolans källkritik bör utökas med självkritik”länk till annan webbplats

”Skolan har ett ansvar att lära barn om faktagranskning”länk till annan webbplats

”Skolan och lärarna – räddningen i fejknyheternas tid”länk till annan webbplats

”Skolan står upp för demokratin”länk till annan webbplats

Det som är oroande är inte att det finns fakta som vi inte har kunskap om. Det som är oroande är att det finns kunskap som vi inte tar till oss.

Åsa Wikforss


Zoran Alagic

Senior rådgivare Lärarnas Riksförbund

Mejla