Verkligheten och läsningen

Läsförståelse är nyckeln till kunskap

I genomsnitt är det 47 procent av eleverna som saknar förmåga att särskilja fakta från åsikter, siffran för Sverige ligger på drygt 50 procent. I USA ligger siffran på närmare 70 procent.
Kanske föga förvånande? Ändå väldigt bekymmersamt.

Uppgifterna om förmågan att skilja fakta från åsikter finns i rapporten21st-Century Readers Developing Literacy Skills in a Digital World” Länk till annan webbplats.. I den har man bearbetat data från den senaste Pisa-undersökningen 2018, som bygger på provsvar som 15-åringar gett.

OECD:s utbildningschef ”väldigt oroad”
”Allt fler elever har tillgång till dessa fantastiska apparater som datorer och mobiltelefoner, men saknar förmåga att använda dem”, sa OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher som under ett webbinarium Länk till annan webbplats. om rapporten den 4 maj också förklarade att: ”Det gör mig väldigt oroad”.

”Det innebär att många elever var väldigt dåligt rustade för den undervisning med digitala hjälpmedel som dominerat under pandemin”, sa Andreas Schleicher och påpekade att man föds in i den digitala världen betyder inte att man föds med de färdigheter som behövs för att bemästra den. Färdigheter måste tränas upp.

Läsningen nyckeln
Om just detta seminarium skrev Expressen Ledare om i veckan, ”Ny vecka, ny Pisa-käftsmäll”. Länk till annan webbplats. Bland annat konstaterar man att:

”Läsförståelse är nyckeln. Den övar man upp genom att läsa – men inte hursomhelst. De som läser riktiga pappersböcker blir bättre på att läsa än de som bara läser digitalt. Textlängd spelar också roll. Ju längre texter eleverna läser i skolan desto bättre är de på att förstå vad de läser.

För 36 av de Pisa-skrivande länderna gäller att ju mer digitala hjälpmedel de använder i skolan, desto sämre blir eleverna på digital läsning. För fem länder gäller det inte – bland dem Danmark. Är danskarna bättre på att använda den stora potential som digitala hjälpmedel självfallet har, än vi?

Detta är oroande, eftersom hela riksdagen huvudlöst hejar på skolans ”digitaliseringsstrategi” (duktigt jobbat, okända lobbyister!). Och efter pandemins distansövningar, och nya regler för fjärr- och distansundervisning, lär digitaliseringen ta ännu ett skutt.

Det må framstå som bakåtsträvande, men vad eleverna verkligen behöver är mer tid med skolböcker, papper och penna.

Det skulle gynna även deras digitala lärande.”

Läsningen behöver alltså stärkas. I skrivelsen Barns och ungas läsning (Red. Länken fungerar inte längre.), redogör regeringen för sina bedömningar hur läsning bland barn och unga kan främjas. Skrivelsen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

I den lyfts ett antal insatser fram, däribland att samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola bör öka i syfte att stärka små barns språkutveckling. En annan insats är att ett läsråd ska inrättas som ett särskilt organ inom Statens kulturråd, med uppdrag att samla och samordna aktörer och insatser kring barns och ungas läsning. Man slår det fast att skolan bör fortsätta att stärka elevernas språk, läs- och skrivutveckling.

Nytt läsråd
Häromdagen kom också beskedet att Kulturrådet lämnar förslag på hur det nya läsrådet Länk till annan webbplats. ska organiseras. Klart är att det kommer att bestå av personer från kulturbranschen, bokbranschen, forskarvärlden, biblioteksvärlden och skolan. Vilka det blir är upp till regeringen att utse.

"Sveriges nya läsråd ska vända den långvariga, nedåtgående lästrenden bland barn och unga i Sverige."

"Det är otroligt viktigt. I många andra länder finns det någon som är ansvarig för läsfrämjande insatser, men inte i Sverige, sa Katti Hoflin, Kulturchef i Västra Götalandsregionen och ordförande i tidigare läsdelegationen, till SVT.

Det må framstå som bakåtsträvande, men vad eleverna verkligen behöver är mer tid med skolböcker, papper och penna. Det skulle gynna även deras digitala lärande.


Zoran Alagic

Mediestrateg Lärarnas Riksförbund

Mejla