Lärarorganisationerna kommenterar avblåsta skollagsförhandlingar:

Elever och lärare blir förlorare

Uppdaterad

– Jag är besviken och bekymrad, säger Eva-Lis Preisz, Lärarförbundets ordförande, i en kommentar till beskedet att det inte blir något skollagsbeslut före valet. Lagstiftning som ska reglera villkoren på Sveriges största arbetsplats skjuts nu på en oviss framtid. – Nu är skolan den stora valfrågan. Vi behöver en skollag som tar hänsyn till den verklighet vi befinner oss i. Vi lärare har länge verkat för lagstiftning anpassad till en ny skola och som stärker lärarnas ställning och befogenheter, säger Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund. – Tanken bakom en ny skollag var att skapa likartade regler för kommunala och fristående skolor, öka elevernas rättsäkerhet och att slutgiltigt göra förskolan till en del av ett sammanhållet utbildningssystem. Vi vill varna för att frångå dessa viktiga principer, säger Eva-Lis Preisz. – Jag beklagar att regeringen inte kunde nå fram till en ny skollag. Samtidigt är det bra att regeringen värnat den nationella likvärdigheten i skolan. Vi vill ha en skollag som verkligen stärker lärarnas ställning, garanterar eleverna betyg satta av behöriga lärare och som stärker professionen. Vi uppmanar politikerna att samla ihop sig kring tre dessa grundläggande områden, säger Metta Fjelkner. Dagens skollag är från 1985 och skrevs för en helt annan skola. 1999 inleddes arbetet med en ny skollag, ett arbete som nu läggs i skrivbordslådan


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55