Enighet om auktorisation positivt besked av den borgerliga alliansen

Allians för Sverige presenterade idag sitt skolpolitiska program. Lärarnas Riksförbund välkomnar att även den borgerliga alliansen vill införa auktorisation av lärare. Likaså är det viktigt att säkerställa att eleverna kan läsa, skriva och räkna efter årskurs tre. Även tidigare betyg välkomnas. Däremot är det förvånande att alliansen inte nämner någonting om behovet av en ny och sammanhållen skollag i de 143 punkterna som skolprogrammet innehåller.

Uppdaterad

– Vi kan nu konstatera att förutsättningarna för att en auktorisation införs oavsett regering efter höstens val är goda. Det är bra att man är överens om detta. Den borgerliga alliansen har till och med detta som ett vallöfte. Vi behöver en statligt sanktionerad auktorisation av lärare som bygger på behörighet, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund. – Vi förutsätter att en auktorisation blir verklighet under nästa mandatperiod när det nu finns en sådan stor samsyn mellan blocken. Vi vill inte se samma haveri som vi sett i skollagsarbetet, säger Metta Fjelkner. Tidigare kunskapskontroller Att införa kontrollstationer i årskurs tre, fem och åtta är något Lärarnas Riksförbund tycker är bra. Däremot är förbundet mer tveksamt till obligatoriska nationella prov i årskurs tre. – Vi tycker att alla barn ska kunna skriva, läsa och räkna när de lämnar år tre. Det är rentav för sent att då börja reparera det som inte har klarats av tidigare. Därför menar vi att det viktigaste är att det ständigt ska finnas beredskap att hjälpa de elever som behöver stöd för att nå målen. Det ska helt enkelt vara en rättighet! Eleverna har rätt till välutbildade lärare från första dagen för att kunna lära sig räkna, skriva och läsa. Obligatoriska nationella prov löser inte problemen i sig, utan det är arbetet fram till år tre som är det viktiga säger Metta Fjelkner. Lärarnas Riksförbund välkomnar också tidigare betyg och fler betygsteg, men ställer sig frågande till att detaljer som skolk ska redovisas i betygen. – Det menar vi är en detaljstyrning som lärarna ska ha hand om, det är en typisk professionsfråga. Eller ska vi kanske också införa betygsskalor för skolk? Det vore klokare att satsa på att ge oss ett bättre betygssystem, säger Metta Fjelkner. Sammanhållen skollag – Den svenska skolan behöver en ny sammanhållen skollag, och inte det lapptäcke vi nu har. Det bekymrar mig att inte alliansen ser detta som en förutsättning för en fortsatt utveckling av den svenska skolan, säger Metta Fjelkner. Den borgerliga alliansen föreslår vidare en tredelning av gymnasieskolan i studieförberedande, yrkesförberedande och lärlingsutbildning. – Det är viktigt att man har en strategi för hur skolan ska hjälpa elever som är studietrötta. Lärarna Riksförbund och LO har nyligen lagt fram ett förslag där vi vill att man satsar särskilt på de yrkesförberedande utbildningarna. Vi anser att större hänsyn måste tas till samhällets och arbetsmarknadens behov i gymnasieskolan. Målet borde vara att fokusera på att 50 procent ska skaffa sig en eftergymnasial utbildning någon gång under arbetslivet och att 100 procent ska lyckas ta sig igenom gymnasieskolan, säger Metta Fjelkner. Slutligen undrar Lärarnas Riksförbund hur den borgerliga alliansen tänker kring Lärarutbildningen. Här kräver förbundet att alliansen sätter ner foten före valet. – Det är viktigt att lärarutbildningen inte kommer att uppfattas som en udda fågel i den akademiska världen, avslutar Metta Fjelkner.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55