Bättre löner och villkor kan hindra lärarbrist på gymnasiet

Lärarnas Riksförbund har under lång tid varnat för lärarbrist i gymnasieskolan till följd av de stora pensionsavgångarna. En stor kompetens i många gymnasieämnen försvinner därmed från svensk skola.

Uppdaterad

Lärarnas Riksförbund har under lång tid varnat för lärarbrist i gymnasieskolan och att kompetens i många gymnasieämnen försvinner från svensk skola inom de närmaste åren. Det är stor risk att denna ersätts med obehöriga utan lärarutbildning eller lärare från lägre stadier som saknar de ämneskunskaper som eleverna har rätt att kräva av sina lärare. – Prognoser visar att det inte på längre sikt kommer att råda brist på gymnasielärare i alla ämnen. Vi menar dock att det är sannolikt att färre studenter i framtiden väljer en fem och ett halvt års lång utbildning som inte avspeglar sig lönemässigt efter examen, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner. Unga studenter kommer i framtiden noga att överväga sina yrkesval. Då måste lönen för en gymnasielärare vara konkurrenskraftig. Lönestatistik från de gångna tio åren visar att gymnasiets lektorer haft den sämsta löneutvecklingen, därefter kommer lärare i allmänna ämnen på gymnasiet. – Lärarbristen i gymnasiet, som är den frivilliga skolform som ska förbereda för kommande studier och yrkesliv, riskerar att drabba eleverna så att de antingen är i behov av ett fjärde gymnasieår i Komvux eller att de helt enkelt hoppar av sina studier. Eleverna satsar på studier efter grundskolan för att de vill ha en plattform inför framtiden som passar dem. Denna rätt måste självklart motsvaras av högsta möjliga kvalitet i skolan. Den måste få kosta. En studie som Lärarnas Riksförbund publicerat visar att den direkta kostnaden för de ungdomar som i olika former kompletterar sin nyligen avslutade och godkända gymnasieutbildning genom Komvux uppgår till 700 miljoner kronor läsåret 2003/04. Om även inkomstbortfallet läggs till blir totalkostnaden för detta cirka 3,7 miljarder kronor per år. – Här finns alltså resurser som kan användas klokare och bättre så att eleverna får de gymnasielärare de har rätt till, säger Metta Fjelkner och fortsätter: – Det nuvarande systemet innebär i praktiken att gymnasiet är 4-årigt. Nu används Komvux alltför ofta för att läsa upp redan godkända betyg, sk konkurrenskomplettering. Det innebär också att många lärare finns på Komvux istället för gymnasiet! Lärarnas Riksförbund kräver: * att lärarna får de villkor och den lön som motsvarar deras utbildning och betydelse i samhället. Därmed får man fler studenter att vilja satsa fem och ett halvt år och studielån på upp emot 300 000 kronor för sin lärarutbildning. * att eleverna får den självklara rätten till ämnesbehöriga lärare, såväl i gymnasieskolan som inom alla andra skolformer.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55