Regeringens beslut ett steg i rätt riktning – men fler åtgärder behövs

Lärarnas Riksförbund välkomnar regeringens initiativ som i dag lanseras på DN-debatt (060621) om att sätta stopp för den så kallade konkurrenskompletteringen på komvux. Var fjärde nybörjarstudent har idag konkurrenskompletterat. Det nuvarande systemet har inbjudit till en möjlighet att förlänga gymnasietiden med ett år. Man har anmält sig till heltidsstudier och fått studiemedel för detta men många har enbart haft för avsikt att studera ett eller ett par ämnen.

Uppdaterad

- Regeringens beslut är ett steg i rätt riktning men fler åtgärder måste till. Det krävs att elevernas valfrihet i gymnasieskolan begränsas och att betyg ”viktas” vid ansökning till högskolan, säger Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund. - Jag välkomnar att regeringen genom sitt beslut vill ge gymnasieeleverna en tydlig signal om att arbetsinsatsen och studieresultaten under gymnasietiden skall ha en avgörande betydelse, säger Metta Fjelkner. Vi har tidigare visat att den direkta utbildningskostnaden för denna konkurrenskomplettering uppgår till 700 miljoner kronor läsåret 2003/04. Men för att få en rättvisande bild måste även inkomstbortfallet adderas, då de studerande fördröjer inträdet på arbetsmarknaden och möjligheterna till egen försörjning. Inkomstbortfallet uppgår lågt räknat till 3 miljarder kronor (vid en årsinkomst på 142 000 kronor). Det ger en totalkostnad på 3,7 miljarder kronor per år. - Vi visade i en rapport i februari i år att den årliga kostnaden för ”det fjärde” gymnasieåret är 700 miljoner kronor i direkta utbildningskostnader och 3,7 miljarder om hänsyn tas till inkomstbortfall. Jag menar att dessa pengar skall användas tidigare i skolsystemet i stället för taktikstudier i komvux, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55