Elevernas attityder, värderingar och läsvanor oroar. Lärarnas Riksförbund presenterar undersökningen "Yttrandefrihet i skolan"

Tio procent av eleverna i grundskolan anser inte att alla har lika människovärde. Upp till 33 procent av eleverna anser att det talas allt för mycket om nazismen och utrotningen av judar. 18 procent ser homosexualitet som en sjukdom. De elever som inte läser några böcker är mer intoleranta än genomsnittet.

Uppdaterad

Det visar rapporten ”Yttrandefriheten i skolan: Elevernas attityder, värderingar och läsvanor” som Lärarnas Riksförbund presenterar i dag. - Jag är mycket oroad för vad detta kommer att betyda för utvecklingen i vårt samhälle om man lägger samman de stora framgångarna för ett högerextremt parti med resultaten i enkätundersökningen, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund. - Skolan kan och bör inte lösa alla problem som dyker upp i samhället. Däremot kan skolan utgöra en nödvändig mötesplats där elever med vitt skilda bakgrunder inte bara möts utan även får kunskaper och insikter när det gäller olika kulturer och minoriteter, menar Metta Fjelkner. Lärarnas Riksförbund presenterar i dag på Bok och Bibliotek i Göteborg undersökningen ”Yttrandefriheten i skolan: Elevernas attityder, värderingar och läsvanor”. Undersökningen har genomförts bland niondeklasser av Exquiro Market Research och svarsfrekvensen ligger på 66 procent (1 077 elever). Vi har dessutom undersökt litteraturens och läsningens betydelse för elevernas attityder. Rapporten visar visar att upp till 10 procent (13 procent för pojkarna och 6 procent för flickorna) av eleverna anser att alla individer inte har lika stort människovärde och att upp till 18 procent anser att homosexualitet är en sjukdom. Undersökningen visar även att upp till 33 procent av eleverna anser att det talas allt för mycket om nazismen och utrotningen av judar. Eleverna har också fått svara på ett antal frågor som rör läsning av böcker i skolan. Det framgår tydligt att de elever som inte läser några böcker är mindre toleranta än genomsnittet. Mer än var tionde elev har inte läst en enda skönlitterär bok inom skolans ram under den senaste terminen. Om vi enbart lyfter fram pojkarna är det hela 17 procent som inte läste en enda bok under senaste terminen. Liknande resultat presenterade vi vid förra årets bokmässa. Vid korskörningar av resultaten visar det sig att det är upp till 21 procent av dem som inte läser skönlitterära böcker som anser att alla människor inte har lika stort människovärde. Tolerans och läsning hör ihop och främjar varandra. Resultaten visar också att det är viktigt att eleverna kan historien och att det finns läroböcker och skönlitteratur som behandlar detta. Lärarnas Riksförbund föreslår följande åtgärder: Satsa på en nationell läskampanj. Regeringen bör snarast ta initiativ till en nationell läskampanj. Där det främsta målet ska vara att man tidigt i grundskolan ska bekanta sig med olika typer av skönlitteratur, för att på sådant sätt upparbeta en läsvana bland samtliga elever. Undersökningen visar att fler än var tionde elev inte läser alls i årskurs nio. Väck ungas intresse. Författarna måste väcka ungdomars intresse Vår undersökning visar tydligt de skönlitterära författarna inte når fram till en stor del av ungdomarna. Detta gäller i synnerhet pojkarna. Se över formerna för värdegrundsarbetet. Det bästa sättet att motarbeta fördomar är att skaffa sig kunskap. Det är med ämneskunskaperna som bas som vi gemensamt ska skapa en värdegrund i skolan. Fler män i läraryrket. Det måste råda en bred enighet att pojkarnas negativa attityder utgör ett stort problem i dagens skola, därmed också en bred enighet om att satsningar måste göras för att förbättra denna situation. I skolan behövs både manliga och kvinnliga förebilder. En av åtgärderna för att komma tillrätta med problematiken är att bryta snedrekryteringen till lärarutbildningen – fler män behövs i läraryrket. Förbättra lärarutbildningen. Lärarutbildningen måste ge lärare mer utbildning i hur man kan nyttja skönlitteratur i arbetet med värdegrunden. Lärarutbildningen ska också ge kunskaper om minoriteter i samhället. Utbildningen för specialpedagoger är otillräcklig och feltänkt. Som ett första steg bör dagens utbildning för specialpedagoger slopas och ersätts med en ny speciallärarutbildning. Anställ enbart utbildade och behöriga lärare. Det viktigaste stödet för att eleverna ska lära sig läsa är utbildade och engagerade lärare. Möjligheten för arbetsgivare att tillsvidareanställa personer som saknar den formella kompetensen bör slopas. I syfte att kvalitetssäkra och förbättra undervisningen vill vi, vid sidan om en högkvalitativ lärarutbildning och att lärarna undervisar inom de ämnen och de skolår de har utbildning för, att det införs en statligt sanktionerad auktorisation. Inför handledning av beteendevetenskapliga specialister. Skolan ska vara en plats för många olika professioner. Undersökningen visar att lärare gör ett gediget arbete när det gäller att påverka elever. Det är dock ett svårt arbete och innefattar olika former av gruppdynamiska processer. Vid behov ska lärarnas erbjudas stöd och handledning av beteendevetenskapligt utbildade personer som kuratorer och psykologer för att på ett professionellt sätt möta eleverna. Undersökningen "Yttrandefriheten i skolan" finns på vår webbplats, www.lr.se under rubriken pressrum.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55