Lärarutbildningen måste ses över grundligt

Högskoleverket framför mycket hård kritik om kvalitetsbrister i lärarutbildningen. Lärarnas Riksförbund kräver insatser – nu – för att höja kvaliteten.

Uppdaterad

Resultaten från de tre studier som redovisas på dagens DN-debatt visar på brister i lärarutbildningens kvalitet. Man pekar på brister i examinationsformer, studenternas examensarbeten och, även om det förbättrats, brister i utbildningens forskningsanknytning.

– Att studenter blir godkända trots bristande kunskaper är inte acceptabelt och inte rätt vare sig mot dem eller mot deras blivande elever, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Lärarstudenter satsar mellan 3,5-5,5 år av sitt liv på sina studier. Många finansierar dessa med lån – ca 24 000 kronor varje termin. För 3,5 år studier innebär det lån på 190 000 kronor, för 5,5 år blir det 286 000 kronor.

– Lärarstudenter har rätt till – och ska kräva – studier och examinationsformer av högsta kvalitet. Men det är uppenbart att det brister i examinationskraven, säger Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbund kritiserade redan 2003 den nya lärarutbildningen. Kritiken byggde då på intervjuer som gjorts med våra studerandemedlemmar. Efter förbundets hårda kritik 2003 välkomnade LR att insatser gjordes för att höja kvaliteten.

– Tyvärr kan jag konstatera att en massiv kritik fortfarande kvarstår mot lärarutbildningen. Läraryrket är ett av Sveriges viktigaste yrken, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt i regeringsförklaringen. Därför är det minsta man kan begära att utbildningen ska hålla högsta kvalité – lika hög som läkarutbildningen och civilingenjörsutbildningen, understryker Metta Fjelkner.

Att tala om ”lärarutbildningen” idag är i sig missvisande, det ges idag lärarutbildning på en mängd olika lärosäten och kvaliteten är varierande. Här måste staten ta ett tydligare ansvar och återinföra prövningen av lärosätenas examensrätt.

– Att låta de enskilda lärosätena stå som ensam garant för kvaliteten är inte acceptabelt, och som vi ser i rapporterna har man inte lyckats med detta uppdrag, menar Metta Fjelkner.

Om regeringen menar allvar med att läraryrket är ett av de viktigaste måste man visa handlingskraft när det gäller lärarutbildningen. De problem som redovisas idag är inte de enda utan utbildningen har djupare strukturella problem som måste åtgärdas. Löser man dessa kommer man troligtvis även att lösa en del av de problem som dagens rapporter pekar på.

– Lärarnas Riksförbund ser fram emot att få delta i diskussionerna om hur den framtida lärarutbildningen ska se ut, säger Metta Fjelkner.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55