I praktiken en ny läroplan

Utredning om mål och uppföljning ger i praktiken ny läroplan. Lärarnas Riksförbund ser mycket positivt på utredningsförslag. Visar också att det finns en stor samsyn på kunskaper mellan socialdemokraterna och den borgerliga regeringen. – Det är dock viktigt att beakta lärares arbetssituation och professionella frihet – samt även elevernas arbetssituation. Vi behöver ingen provhysteri, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Uppdaterad

– Min bedömning är att det i praktiken är en helt ny läroplan som formuleras. Framtagen av en utredning som tillsattes av en socialdemokratisk minister och presenteras av en borgerlig minister.

Regeringen meddelar att man som ett första steg inför nationella prov i samtliga teoretiska ämnen i år nio. Förslaget grundar sig på en utredning som presenteras idag (se nedan).

Eleverna ska även i fortsättningen mäta sina kunskaper i engelska, matte och svenska i år nio. Därutöver blir det nationella prov i NO-ämnen (biologi, fysik, kemi, teknik) och SO-ämnen (geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap) samt B-språk (franska, tyska eller spanska).

Bra förslag
Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner, ser positivt på regeringens förslag.

– Det är väldigt bra att man ökar ambitionen från en treämneskola till tolvämnesskola. På det här viset uppvärderas alla ämnen, och elever med nya och andra begåvningar kommer bättre till sin rätt.

– Det är också viktigt att lärarna är med och planerar när proven ska genomföras. Vi kan inte stoppa in alla prov den sista terminen eller sista läsåret. Det skulle bli alltför tungt för lärarna. Och inte minst för stressande för eleverna. Och givetvis behöver lärarna mer tid med eleverna för att undervisa dem och hjälpa dem på bästa vis under de provintensiva perioderna.

– Jag hoppas regeringen håller fast vid huvudalternativet att rulla mellan orienteringsämnena, vilket skulle öka antalet prov från tre till sex, säger Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbund ser med detta förslag nya förutsättningar för breda och överenskommelser om skolpolitiken.

– Det som faktiskt gläder mig mest idag är att vi ser en ökande samsyn mellan regeringen och socialdemokraterna. Båda sidor ser att prov och rättvisa – likvärdiga – betyg gynnar eleverna. Målet med en likvärdig skola i hela landet är tydligt, säger Metta Fjelkner.

Positiva kommentarer från (s)
Både socialdemokraternas skolpolitiska talesperson, Marie Granlund, och partiets ordförande Mona Sahlin har varit försiktigt positiva.

Delvis beror det säkert på att utredningen om mål och uppföljning i grundskolan, som regeringens beslut grundar sig på tillsattes av den förra socialdemokratiska regeringen och att direktiven formulerades av den förre skolministern Ibrahim Baylan. Den förra och nuvarande regeringen har således samma syn i denna fråga.

Mona Sahlins kommentar visar också att socialdemokraterna menar allvar i sin nya skolsatsning. Hon säger att partiet fastnat för mycket i smådebatter om skolan och talat för lite om ordning och reda och inte tilltäckligt visat sin omsorg för dem som behöver skolan som mest. Mona Sahlin menade att det är möjligt att det behövs fler prov. Hon understryker också, liksom skolminister Jan Björklund, att det är viktigt att betygen blir rättvisa och lika värda över hela landet.

– Det är klokt av Mona Sahlin att vara positiv till satsningar på kunskap i skolan. Det gynnar de elever som bäst behöver skolan och för vilka skolan har en starkt kompensatorisk roll och där skolan gör skillnad, säger Metta Fjelkner.

Tydligare mål och uppföljning i grundskolan
Förslaget om fler nationella prov finns i den utredning om mål och uppföljning i grundskolan som presenteras av utredaren Leif Davidsson idag. Utredningen innehåller förslag om:

• Separata läroplans- och kursplanemål. Kursplanerna ska endast innehålla mål för ämneskunskaper. Värdegrundsmålen hänvisas till läroplanen. Kunskapskrav i kursplanen och kompetensmål i läroplanen.

• Endast en målnivå. Dagens struktur som bygger på mål att uppnå och mål att sträva mot försvinner. Endast en målnivå ska finnas.

• Stora språkförändringar. Alla formuleringar som exempelvis ”ha insikt i”, ”inblick i”, ”förstå”, ”utveckla intresse”, ”visa förståelse för” och annat otydligt ska plockas bort. Allt ska vara tydligt och minimera tolkningsutrymmet. Detta ska stärka likvärdigheten.

• Innehållsangivelser i kursplanerna. Det räcker inte att bara ange mål – exempel på innehåll ska också arbetas fram. Detta ska öka tydligheten för lärarna. Gäller att hitta en avvägning mellan lärarnas professionella frihet och elevernas rätt till likvärdig utbildning.

• Grund för bedömning ska skrivas in i kursplanerna. Tydligt samband mellan kursplanernas mål och betygs- och bedömningskriterier. Därför kommer kursplanerna att innehålla bedömningsgrunder.

• Fler nationella prov. Proven ska dessutom i ökad utsträckning styra betygssättningen. Nationella prov ska användas när nationella prov i ett ämne finns. De nationella proven ska konstrueras utifrån de mål och kriterier som kommer att finnas i de nya kursplanerna.

Kloka förslag
– Sammantaget är detta kloka förslag som jag hoppas kan bli verklighet. Det kommer ge skolan bättre möjligheter att bättre förmedla relevant kunskap till eleverna. Vi slipper mycket av den otydlighet som inte minst vi lärare klagat på under flera år, sammanfattar Metta Fjelkner.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55