Satsa på lärarna – vänd sjunkande kunskapsutveckling

Svenska skolungdomar halkar efter i internationella kunskapsmätningar. Det är oroande. – Vi måste vända denna trend där Sverige långsamt, men som det tycks kontinuerligt, hamnar allt längre ner på den internationella rankingen, säger Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Uppdaterad

I den nya OECD-undersökningen PISA 2006 fortsätter Sverige att tappa placeringar i rankingen mellan länderna. För några år sedan var svenska elever bättre än genomsnittet, nu halkar vi ner något i alla ämnen som undersöks.
I naturvetenskap ligger Sverige på 22:a plats, i matematik på 20:e plats, i båda ämnena har Sverige glidit neråt och befinner sig på genomsnittet av totalt 57 länder. Sveriges relativa position försvagas således.

Även i läsförståelse svagt tapp
I läsförståelse ligger svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet och ligger på en 9:e plats. Men de svagaste läsarna presterar sämre år 2006 jämfört med år 2000.

– Samtidigt sjunker Sverige ytterligare neråt i en av världens mest omfattande läsundersökningar, PIRLS, som presenterades häromveckan. Från en topplats 2001 till en sjundeplats 2006. Jag är mycket oroad över denna utveckling, säger Metta Fjelkner.

Framför allt är det andelen starka läsare som minskar i Sverige. PIRLS–undersökningen och även PISA bekräftar det Lärarnas Riksförbunds läsvaneundersökning ”Läsa för att lära” visar, nämligen att de starka läsarna blir allt färre och att färre elever är intresserade av läsning.

Kunskap i sammanhang
I PISA läggs stor vikt vid elevernas förmågor att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem.

– Just detta har varit den bärande delen i svensk skolpolitik. Därför anser jag att resultaten är mer oroande än vad man först kan tycka, säger Metta Fjelkner.

- Det finns de som vill förklara Sveriges tapp med att vi har många elever från andra länder. Men skollagen gäller faktiskt för alla barn - svenskfödda, såväl som födda utomlands. Alla barn har rätt att klara kunskapsmålen och nå randen av sin förmåga.

Därför måste nu se en tydlig ambitionshöjning! Stat, kommuner och även friskolor ska ha en organisation möjliggör detta.

Omöjlig utveckling
– Det är omöjligt att vara nöjd med denna utveckling för ett land som vill ligga i framkant och som inte vill tävla med låglönejobb, utan satsar på innovation och utveckling i den internationella konkurrensen, säger Metta Fjelkner.

– För att vända denna utveckling är vi lärare centrala. Det är vi som kan göra den stora skillnaden. Men vi kan inte göra det utan reella möjligheter att fullgöra vårt viktiga uppdrag. 

Välutbildade lärare lösningen
– När den svenska skolan kommunaliserades 1991 var kommunerna mycket angelägna om ha det fulla ansvaret för skolan, för dess verksamhet, för elevernas lärande och för lärarna. Men i dag ser vi inte någon vilja att satsa på lärarna.

– Skolorna måste anställa lärare med relevanta ämneskunskaper. Jag befarar att bristerna vi ser i stor utsträckning beror på att alltför många obehöriga får undervisa i skolan. Vi behöver en fokusering på skolans grunduppdrag – kunskapsförmedlingen.

Skolan måste locka de allra bästa studenterna och yrkesverksamma personerna att bli lärare. Då krävs en satsning på höjda lärarlöner, och en bättre löneutveckling.

– I nästa PISA-undersökning 2009 är läsförståelse åter huvudområde. Då måste Sverige börja vända den negativa utvecklingen, säger Metta Fjelkner.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55