Jämställdhet i skolan - för elever och lärare

Lärarnas Riksförbund anser att Sverige måste ha målet att skapa en skola som bättre tar tillvara på både pojkars och flickors lust till kunskap och utveckling. Dessutom måste lärares lön sättas oberoende av kön och istället utgå från individens insatser.

Uppdaterad

Den internationella kvinnodagen den 8 mars är en dag då ojämställdhet och kvinnors situation uppmärksammas över hela världen. Datumet hedras också av FN och i många länder är det en nationell helgdag. Det är en dag som ska ge inspiration och kraft för att vi kunna ska bygga ett mera jämställt och rättvisare samhälle.

- För att lyckas med detta krävs det också att vi tittar på skolan. I skolan finns grunden till morgondagens samhälle. Här finns morgondagens medborgare – och även morgondagens makthavare, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarna Riksförbund.

- Vi kan konstatera att, trots att vissa framsteg skett globalt vad gäller könsbalansen i grundskolan, så når många länder inte upp till ett lika antal pojkar och flickor i skolgång. Det är ett välkänt faktum att fler av världens pojkar än världens flickor går igenom grundskolan. Det är flickorna som först tvingas lämna skolan när familjen inte längre har råd, eller när hjälp behövs där hemma. Afrika söder om Sahara är hårdast drabbat.

- I Sverige har vi istället situationen att det finns en attityd bland pojkar att det inte är tufft att plugga. Vi har alltfler välutbildade flickor och kvinnor. En skarp kontrast till den globala situationen där majoriteten av flickor inte har tillgång till skola och utbildning.

- I Sverige måste målet vara att skapa en skola som bättre tar tillvara på både pojkars och flickors lust till kunskap och utveckling. En skola där kunskapen är målet och där såväl pojkar som flickor får ta plats på lika villkor, säger Metta Fjelkner.

Lärare kvinnoyrke
Samtidigt som vi får alltfler högutbildade kvinnor går allt fler kvinnor till läraryrket.

Inom Lärarnas Riksförbund finns fortfarande har en någorlunda jämn könsfördelning med cirka 60 procent kvinnor och 40 procent män bland medlemmarna. För tiotalet år sedan var siffrorna de omvända. Av de nyexaminerade lärarna i dag är cirka 80 procent kvinnor och 20 procent män.

- Samtidigt ser vi att kvinnliga lärare är missgynnade jämfört med kvinnor i andra yrken med jämförbar utbildningstid. En kvinnlig lärare skulle tjäna en bra bit över tio tusen kronor mer i månaden om hon exempelvis var jurist. Det är inte värdigt ett land som vill vara jämställt och rättvist, säger Metta Fejlkner.

Enligt Saco, som jämfört lönelägen för kvinnor i olika yrken, är gymnasielärare, sjukgymnaster, socionomer och bibliotekarier grupper som inte får någon ekonomisk utdelning på sina studier. Alla yrken som är kvinnodominerade.

- När kvinnorna kommer in går makten ut (brukar det heta) - och löneläget sjunker. Vad värre är, i kvinnodominerade yrket inom offentlig sektor, säger man sig ha individuell lönesättning men i praktiken gäller lönesättning gruppvis. Låga löner för alla och här är det ingen skillnad mellan kvinnor och män. Det är låga löner som arbetsgivarna tillämpar. Istället för individuella löner sätter man grupplöner - och det tycks inte bättre än att man också sätter lön efter kön.

- Ett krav som vi ställer är att arbetsgivarna lär sig sätta individuella löner och rätt värdera lärares viktiga jobb. Och det gäller både för män och för kvinnor, säger Metta Fejlkner.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55