Lärarnas Riksförbund ser positivt på nya gymnasiet

Gymnasieutredningens förslag till ny gymnasieskola ger ökat inflytande för staten och en mer likvärdig skola. Det anser Lärarnas Riksförbund som i sitt remissvar stödjer utredningen i nästan alla delar. – Vi har fått gehör för de flesta av våra krav, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Uppdaterad

– Den nya gymnasieskolan kommer att ge en tydlig och bra struktur, inte minst för yrkesprogrammen, menar Metta Fjelkner.

Bra att koppling till näringslivet stärks

– Kopplingen näringsliv och yrkesprogram kommer att förstärkas. Många av de yrkesförberedande programmen har i dag svårigheter att få ihop en arbetsplatsbaserad praktik för eleverna. Men med de nyinrättade nationella och lokala programråden blir det lättare, säger Metta Fjelkner.

Men någon anställning som lärling, som utredningen föreslår, borde dock inte vara möjlig.

– Det ska vara tydligt att det är en utbildning som skolan ansvarar för och ingen annan. Du får ju inte betalt för att gå på ett teoretiskt program, säger Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbund menar också det är bra med färre – och bättre – program att välja mellan för att det ska bli mer likt över landet.

Frågor kring preparandåret

På några punkter är förbundet dock skeptiskt eller föreslår att man ska utreda vidare. Å ena sidan stödjer man bland annat förslaget att avskaffa det nuvarande IV-programmet. Men förslaget med ett tionde preparandår på grundskolan har en del svagheter, menar man.

– Det är otydligt vilka som ska gå preparandåret, och vilka som ska gå vidare till gymnasiet och ett så kallat individuellt alternativ, säger Metta Fjelkner.

Nytt kollektivavtal krävs

Dessutom menar Lärarnas Riksförbund att gymnasielärarna också måste få ett nytt, anpassat kollektivavtal. Detta beroende på att det tillkommer nya tjänster och arbetsuppgifter, som examensansvariga lärare och lektorer.

Gymnasieutredningen har diskuterats av många LR-medlemmar sedan den presenterades i februari 2008. Alla lokalombud på landets gymnasier har kunnat träffa huvudsekreteraren i utredningen på möten ordnade av LR. Det har funnits en stor enighet om förslagen i utredningen.

– Det som väckt flest frågor är just IV-programmets ställning. Det är många, särskilt IV-lärarna, som tyckt att man ska behålla det, och som undrat hur man annars ska göra med de elever som i dag inte klarar att bli behöriga till gymnasiet.

Snabbare fånga upp elever

Men det problemet tror förbundet kommer bli mindre i framtiden. Men fler nationella prov, skriftliga omdömen och tidigare betyg kommer snabbare att fånga upp de elever som behöver särskilt stöd för att klara att bli behöriga till ett nationellt program på gymnasiet.

– Det nya gymnasiet blir inte heller så teoretiskt som i dag, så på sikt blir det nog betydligt färre som faller igenom, säger Metta Fjelkner.

Lärarnas Riksförbund föreslår

• Att en poäng motsvarar en undervisningstimme per ämne och kurs.

• Att staten ska finansiera gymnasieutbildningarna med ett särskilt sektorsbidrag till huvudmännen.

• Att regeringen tar initiativ till resonemang med de avtalsslutande par-terna om vad de föreslagna förändringarna för gymnasieskolan innebär för lärarnas arbetssituation. En rad nya uppgifter införs och befintliga arbetsuppgifter förändras. För att reformen ska kunna få genomslag krävs att avtalen för gymnasieskolan på ett avsevärt bättre sätt stödjer den verksamhet gymnasieskolan ska bedriva.


För kommentarer och upplysningar

Pressjour Lärarnas Riksförbund

08-613 25 55